Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

Alla kräftor har inhandlats i svenska livsmedelsbutiker under juli 2022 - Foto: Rickard Kilström
Kräftorna skalas och bereds på Eurofins inför analysen - Foto: Eurofins
Analyserna har bland annat utförts på köttet i kräftstjärten - Foto: Eurofins
Den svenska kräftan har höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade - Foto: Shutterstock
Laboratorietest

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Laboratorietest
Peter Willebrand Publicerad: 15 Aug, 2022
Läs senare

Just nu är det kräftsäsong och många svenskar frossar i det älskade skaldjuret som fångas i både svenska vatten och importeras från länder som Turkiet och Spanien. Men kan man helt bekymmerslöst tugga i sig mängder av kräftstjärtar, kräftsmör och högljutt sörpla i sig resten? Testfaktas nyhetsbyrå har låtit Eurofins i Lidköping analysera förekomsten av så kallade PFAS-kemikalier i åtta fabrikat av frysta och färska kräftor som säljs i svenska butiker.

PFAS kopplas samman med ett sämre immunförsvar hos barn, leverskador och sköldkörtelrubbningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerogena och kan medföra negativa effekter på fortplantningsförmågan. PFAS kallas ibland evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen och lagras i kroppen hos djur och människor.

Under senare år har studier som påvisat PFAS-förorenat dricksvatten på flera ställen i Sverige fått stor uppmärksamhet. Jämfört med många andra länder hämtar vi i Sverige en stor andel av vårt dricksvatten från insjöar, åar och brunnar. Stora mängder PFAS har också uppmätts i vattendrag och fiskbestånd som ligger nära flygplatser där brandskum, som innehåller PFAS-kemikalier, använts vid övningar.

[PDF]

För dricksvatten ligger det svenska PFAS-gränsvärdet på 100 nanogram (ng) per liter, men enligt ett aktuellt förslag från Livsmedelsverket ska det kraftigt reduceras till 4 ng/liter. Danmark har som jämförelse nyligen infört ett gränsvärde på 2 ng/liter och i Kalifornien föreslås ett gränsvärde på så lågt som 0,007 ng/liter för en av de mest skadliga PFAS-typerna.

För livsmedel finns inget motsvarande gränsvärde. I stället utgår man från ett riktvärde för intag per kilo kroppsvikt och vecka. Värdet är framtaget av EFSA, den europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket, och som ett resultat av flera negativa hälsoeffekter sänktes nyligen riktvärdet rejält till 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka.

Testfaktas analys omfattar ett 50-tal PFAS-ämnen, däribland fyra (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA) som utgör grunden för EFSA:s riktvärde.
Resultatet är entydigt. Den sammanlagda uppmätta halten uppvisar kraftigt förhöjda värden för de svenska kräftorna i testet. Högst halt har Ullmo från svenska insjöar (ospecificerat) med 14 062 ng/kg, jämfört med 106 ng/kg för Fiskeriets turkiska kräftor och så lågt som 20 ng/kg för Ullmos egyptiska kräftor.

Testfakta har utifrån mängden kräftkött och kräftsmör som kräftorna innehåller räknat ut hur många kräftor som en person på 70 kg kan äta under en vecka, innan man når EFSA:s riktvärde. För de svenska kräftorna motsvarar riktvärdet då 22 till 46 gram – vilket omräknat till antal är ungefär 3 till 5 svenska kräftor (cirka 9 gram ätbart per kräfta).

Vi har då inte tagit hänsyn till att PFAS-nivåerna i smöret är avsevärt högre än köttet, vilket betyder att antalet kräftor tills man når riktvärdet är lägre än så.

Motsvarande antal för de importerade kräftorna är 64 till 1 973 kräftor.
– I praktiken bör man alltså enligt EFSA riktvärde inte äta mer än en handfull svenska kräftor på skivan. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektansvarig på Eurofins.

Då ska man också komma ihåg att testet inte väger in andra källor till PFAS, som till exempel dricksvattnet och andra livsmedel.
Samtliga kräftor ska enligt producenternas information på förpackningarna vara vildfångade i olika miljöer.
– Om alla är vildfångade understryker det att svenska PFAS-nivåer ligger väldigt högt. Det skulle inte vara lika överraskande om en odlad och importerad kräfta hade lägre värden. Odlad fisk brukar också ligga lägre än vildfångad, säger Torbjörn Synnerdahl.

Miljöprofessorn:
”Det krävs ett förbud på global nivå!”

Åke Bergman är professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet och har sedan 90-talet forskat kring hormonstörande ämnen, inklusive PFAS. Även han reagerar på att skillnaderna i PFAS-halterna mellan de svenska och importerade kräftorna är så stora, trots att samtliga uppges vara viltfångade i sina respektive geografiska miljöer.
– Stämmer uppgifterna från producenterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor, säger han.
– Det skulle som jämförelse vara intressant att få veta halterna av PFAS i inlagda kräftstjärtar som ju konsumeras i stora mängder.

Han skulle gärna se en kompletterande analys av bekämpningsmedel, antibiotika och tungmetaller i kräftorna. 
– Det är rent generellt viktigt att vi får veta mer om de olika kemikalieblandningarna i livsmedel.

Åke Bergman anser att samtliga PFAS-varianter utgör ett stort problem för människa och miljö.
– Alla är inte testade men deras egenskaper kan antas vara liknande på grund av deras liknande kemiska strukturer.

Hur ska man som konsument tänka?
– Mitt råd är att äta en varierad kost med så mycket ekologiskt odlad mat som möjligt. Vad gäller kräftorna tycker jag att man ska begränsa intaget av kräftor med höga PFAS-halter och samtidigt fråga vad man vet om andra miljöföroreningar i de kräftor man köper. Sätt press på leverantörerna. Naturligtvis krävs ett förbud för tillverkning och användning av alla PFAS både inom EU och på global nivå.

Bakgrund PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns överallt i vår omgivning, i till exempel stekpannor, skor, regnkläder, brandskum och kosmetika. Totalt finns cirka 5 000 olika PFAS-ämnen, men endast en bråkdel av dem är testade ur ett hälsoperspektiv.

Forskningen kring PFAS är fortfarande i sin linda när det kommer till de långsiktiga effekterna, men allt fler studier pekar på en ökad risk för negativa hälsoeffekter som sämre immunförsvar hos barn, leverskador och hormonstörningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerogena och medföra negativa effekter på fortplantningsförmågan.

Nyligen presenterades en studie från EU-stödda The European Human Biomonitoring Initiative som uppmätt PFAS-nivåer i blodet hos tonåringar i nio länder inom EU. Studien visade att svenska tonåringar låg i topp och i alla länder – utom Spanien – överskreds gällande riktvärden. Enligt studien tycks det finnas ett samband mellan höga PFAS-nivåer och stort intag av ägg, fisk, inälvsmat och lokalproducerad mat.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.