Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.

Johanna Berger
Johanna Berger Publicerad: 10 nov, 2016
Läs senare

Antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter har ökat enormt de senaste åren. Under oktober månad smittades 1015 personer i Sverige – en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren blev rekordmånga personer sjuka.

– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, Enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Nu ser flera myndigheter gemensamt över vad man kan göra. Men fortfarande görs inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.

– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.

På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.

– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och ta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.

– Vi jobbar med att titta på alla flockar, och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel.

Vad är förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar trots att det finns ett kontrollprogram?

– En lång varm sommar innebär att högsäsongen för campylobacter blir längre.

Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.

– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.

Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad, och den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.

På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att en ökad konsumtion, mer importerad och ekologisk kyckling och dålig kökshygien är viktiga delförklaringar.

– Men vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.

Campylobacter-fakta

Magsjuka av campylobacter

  • Mellan år 2013 och 2016 (januari – oktober) har antalet människor som drabbades av campylobacterinfektion i Sverige (ej smittad utomlands) ökat med 66 procent.
  • I oktober 2016 rapporterades 1015 fall, jämfört med 404 fall i oktober 2015.
  • Symtom kan vara magsmärtor, blodiga diarréer, illamående, kräkningar och feber.
  • Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom. Mörkertalet av infektioner tros vara stort.
  • Förorenat vatten eller opastöriserad mjölk kan även de vara en smittkälla.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Kyckling i Sverige

  • Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
  • Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
  • 66,5 % av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
  • Mindre än en procent är ekologisk.
  • Kyckling kan få campylobacter i tarmarna och också på utsidan av kroppen när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
  • Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men fryst kyckling kan också innehålla bakterierna.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

 

Så undviker du att bli sjuk:

  • Tvätta händerna noga, med tvål och vatten. Redskapen, skärbrädorna och arbetsbänken måste vara rena.
  • Använd inte en disktrasa utan ta först hushållspapper för att torka bort kycklingsaft. Stäng av kranen med handryggen eller armbågen efter du tvättat händerna.
  • Genomstek kycklingen. Värm den till minst 70 grader, då dör bakterierna.
  • Blanda inte det som ska upphettas med det som äts direkt. Ha gärna ingredienserna framme på diskbänken under skilda tider. Fixa klart salladen och ställ undan innan du tar fram kycklingen och börjar hantera den.

Källa: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket

 

facebook Comments

Fler nyheter

Omstritt ämne i många stearinljus

Ingen julstämning utan tända ljus. Men många av ljusen innehåller den högst ifrågasatta palmoljan – helt i onödan menar ledande miljöorganisationer.
Laboratorietest

Smartaste klockan i testet

Smarta klockor förväntas bli storsäljare under årets julhandel. Men det gäller att fundera igenom sina behov innan man slår till, visar Testfaktas test.

Falsk trygghet med fel reflex

Reflexer är ett måste för den som rör sig längs vägarna såhär års. Men alla reflexer fungerar inte lika bra, visar Testfaktas jämförelse.

Laboratorietest

Köksfläkten som suger fett bäst

Förmågan att ta bort fett är en viktig funktion hos en köksfläkt. Men många fläktar håller inte vad de lovar här, visar Testfaktas test.

Bästa apparna för nitiska konsumenter

En påläst konsument är en lyckad konsument. Men du behöver inte hålla allt i huvudet. Testfakta tipsar om åtta appar som ger dig koll på det viktigaste när du handlar.
Laboratorietest

Bästa bilbatteriet i vinterkylan

Vill du slippa bli stående med bilen i vinter? Testfakta har testat vilket startbatteri som presterar bäst när temperaturen dyker.

Tusentals missar rotavdraget

Varje år går tusentals hushåll miste om rotavdraget för att hantverkaren inte lämnat in ansökningarna i tid till Skatteverket. Upptäcker du detta i januari är det för sent och du kan själv få stå för mellanskillnaden.
Laboratorietest

Färre gifter i barnskorna

Problemet med skadliga perfluorerade ämnen i vinterskor till barn har minskat, visar Testfaktas test. Men fortfarande är det flera ”vattentäta” skor som inte håller tätt.

Elda effektivt och miljövänligt i höst

Det är dags för myskvällar framför brasan. Hur du eldar och vedens kvalitet är avgörande för både uppvärmning och farliga utsläpp.
Laboratorietest

Strumpbyxorna som håller bäst

Trött på att behöva köpa nya strumpbyxor stup i kvarten? Se till att satsa på rätt märke. Det är nämligen stora skillnader på hur bra de håller, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.