Mycket mer kan återvinnas

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Jul, 2014
Läs senare

Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.

– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.

– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.

– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.

Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.

– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.

Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?

– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.

Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?

­– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.

Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.

– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.

Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.

Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.

– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?
 

Fakta

De viktigaste soporna att sortera:

  1. Farligt avfall – batterier, elektronik, målarfärg, impregnerat trä, rengöringsmedel, läkemedel.
  2. Metall och glas.
  3. Plast, papper och kartong
  4. Mat

 

Tre påståenden som inte stämmer

  • Ingen idé att källsortera, allt blandas ändå ihop vid transporten eller på tippen. Fel: Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Sopbilarna har olika fack i lastutrymmet.
  • Energin som krävs för att diska ur förpackningen är större än miljövinsten. Fel: Energin som krävs för att diska ur förpackningen är liten i sammanhanget.
  • Energin som krävs för att transportera förpackningar är större än miljönyttan. Fel: Energin som krävs för att transportera förpackningarna är liten i sammanhanget. Det gäller även privata transporter till kommunens avfallscentral.  

Så sorterar jag…

  • Present eller julklappspapper: Pappersförpackningar
  • Rit-och skrivarpapper : Tidningar/returpapper
  • Tom medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall): Plastförpackningar
  • Värmeljus och marschaller: Metallförpackningar
  • Glödlampor/ lågerergilampor: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen
  • Alla saker som drivits med sladd eller batteri: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Fullt av ftalater i handskar för mat

Engångshandskar i vinyl ska skydda mot bakterier och kemikalier. Men handskarna i sig innehåller höga halter av hormonstörande ämnen, visar Testfaktas analys.

Laboratorietest

” Vattentäta” vinterskor blir fort blöta

Ett par bra vinterkängor måste vara både vattentäta, kunna andas och hålla värmen. Men det är långt ifrån alla märken som klarar det. Att det står waterproof på skorna är heller ingen garanti för torra fötter, visar Testfaktas laboratorietest.

Så klarar du vintern på cykel

Ställ inte undan cykeln bara för att snön börjat falla eller temperaturen rasat. Den uppmaningen kommer från cykelentusiasten Bo Dellensten som tipsar om hur du klarar vintern på två hjul.

Låga halter bisfenol A i vattenledningar

De halter av bisfenol A som hittats i dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Det menar Livsmedelsverket efter att ha gått igenom resultatet av undersökningen. 

Strömförande USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har tvingat webbshopen iluxor att återkalla en USB-laddare från konsumenter som köpt den. Isolationsavståndet inuti laddaren är obefintligt vilket gör att man via USB-utgången kan komma åt 230 volt.

Giftiga knappar och dragkläppar

Testfaktas test visade även på ftalater och bly i flera overaller. Värst var Ellos overall som innehöll höga halter av det hormonstörande ämnet DEHP i dragkläppen. Tillverkaren har nu klippt bort kläpparna från alla sina overaller.
Laboratorietest

Blöta bakar i vattentäta overaller

När Testfakta testar fjorton av säsongens vinteroveraller håller de god kvalitet över lag, men två overaller håller inte tätt där det är som viktigast – i baken.

Minskning av tungmetaller i avsloppsslammet

Förekomsten av giftiga tungmetaller i avsloppsslammet i de svenska reningsverken har minskat kraftigt de senaste femton åren, enligt branschorganet Svenskt vatten som företräder de svenska kommunala reningsverken.
Laboratorietest

Känt miljögift i flera av barnjeansen

Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test. Framför allt är det miljön som tar stryk när giftiga ämnen rinner ut med tvättvattnet.

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.