Lång väntan på svagt ljus

Lång väntan på svagt ljus

Laboratorietest

Många vanliga lågenergilampor ger inte utlovat med ljus. Dessutom fungerar de inte när det är kallt ute. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 12 Jan, 2008
Läs senare
I takt med stigande elpriser har lågenergilampor blivit allt vanligare.
– Ett normalt hushåll kan spara många hundralappar per år genom att byta ut traditionella glödlampor mot lågenergilampor, säger Kalle Hashmi som är ansvarig för belysningsfrågor på Energimyndigheten.
För att ta reda på vilka lågenergilampor som är bäst har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) på uppdrag av Testfakta laboratorietestat åtta vanliga märken.
Trots att samtliga tillverkare förutom Osram, Anslut och IKEA anger att deras lampor ger ett ljusflöde motsvarande en vanlig 60 watts glödlampa, klarar ingen av de testade lamporna det.
Bäst ljus ger lamporna från Philips och Tero medan lampan från Swedlux ger sämst.
– En del av de testade lamporna ger inte speciellt bra ljus, oavsett vad det står på förpackningen. På liknande sätt varierar ”brinntiden”. Tidigare tester visar att det inte är ovanligt att en lampa slocknar efter tusen timmar trots att det på förpackningen står att den håller betydligt längre, säger civilingenjör Gösta Werner vid SP som svarade för testet.
    Även tiden från det att strömmen slagits på tills att lampan är helt tänd varierar mellan lamporna. Snabbast är Swedlux som dock ger sämst ljus. Längst tid – sju minuter – tar Ikeas lampa på sig.
Ett par av lamporna, Swedlux och Tero, fungerar inte när det är kallt ute (minus tio grader).
– Trots att många använder lågenergilampor i utebelysningen framgår det ytterst sällan på förpackningen eller i butiken om lamporna är lämpade för det eller inte. Vårt test visar att en del av lamporna överhuvudtaget inte tänds när det är kallt, medan andra ger väldigt dåligt ljus, säger Gösta Werner.
– Lågenergilampor är bra om och när de fungerar. Därför bör man som konsument vara uppmärksam på i vilken miljö de ska användas i. Det borde också vara tydligare och bättre information på förpackningarna. Man ska inte behöva slå i speciella lampkataloger för att få fram den informationen.
    Kalle Hashmi, ansvarig för belysningsfrågor vid Energimyndigheten, berättar att det inte finns någon allmänt accepterad standard för lågenergilampor.
– EU har tagit fram en kravlista. Men den är frivillig, vilket innebär att det är ytterst få länder som följer den.
– En del av de lågenergilampor som säljs i Sverige är bra, medan andra är rena skräpet. Problemet för konsumenterna är att de ofta inte vet vad de får, utan är utlämnade till vad leverantören skriver på förpackningen. Förutom att informationen ofta är bristfällig, och i bland till och med direkt vilseledande, kan den vara svår att förstå för många människor, säger Kalle Hashmi.
Vad är det som inte står på förpackningarna?
– Ofta saknas det information om att lampan till exempel är känslig för fukt och därför inte bör placeras i ett badrum eller att den inte är lämplig utomhus.
Borde inte ni på Energimyndigheten se till att det införs en gemensam standard?
– Jo. Vi borde sätta oss ner med handeln och komma överens om att EU:s kravlista ska användas i Sverige. Vi borde också regelbundet testa de lampor som säljs i Sverige och informera om vilka som uppfyller kraven och vilka som inte gör det. Det är det enda sättet att få ordning på detta.
Av de testade lamporna är Osrams bäst medan lampan från Swedlux både är sämst och dyrast.
En dyr lampa är alltså inte detsamma som en bra lampa?
– Tester av amerikanska, brittiska och danska myndigheter visar att det inte finns ett direkt samband mellan pris och prestanda, säger Kalle Hashmi.

Fakta
*Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag testat ett urval av så kallade lågenergilampor.
*Samtliga fabrikat utom Osram, Anslut och IKEA anger att deras lampor motsvarar ljusflödet från en vanlig 60 watts glödlampa (cirka 720 lumen). Ingen av de testade lamporna nådde upp till det på förpackningen angivna ljusflödet.  
*Vid en temperatur på minus 10 grader Celsius fick många av lamporna ett begränsat ljusflöde. Två av lamporna, Swedlux och Tero, tändes överhuvudtaget inte. Func nådde bara upp i 16 procent av ljusflödet vid rumstemperatur och IKEA 35 procent. Bäst gick det för Novaline och Osram.
*Tiden från det att strömmen slagits på till dess att lampan är helt tänd varierar stort. Snabbast är Swedlux med knappt två minuter och långsammast IKEA med sju minuter.
*Snabbast till ett ljusflöde på 300 lumen (motsvarar 25 watts glödlampa) är IKEA med 14 sekunder och långsammast Anslut med tre minuter. Swedlux lampa nådde aldrig upp i ett ljusflöde på 300 lumen.
* Ljusets varmhet anges i Kelvin (K). Dagsljus från klar himmel motsvarar cirka 6500 K och ljuset från en glödlampa ca 2800 K. Varmast ljus hade lampan från IKEA med 2564 K och kallast Novaline med 3173 K.
*Ljuset från en lågenergilampa återger färger sämre än en vanlig glödlampa. Färgåtergivningen anges i ett så kallat RA-index. En vanlig glödlampa ligger på 99 jämfört med 82 för Osram som var bäst och 75 för Novaline som var sämst.
*För att få fram ett totalbetyg har de olika delresultaten vägts ihop enlig följande:
-Ljusflöde i förhållande till uppmätt effekt 20 procent.
-Procentuell försämring i ljusflöde vid minus 10 grader Celsius är 20 procent.
-Tid till maximalt ljusflöde 10 procent.
-Tid till ett ljusflöde på 300 Lumen 20 procent.
-Ljusets varmhet 15 procent.
-Ljusets förmåga att återge färger på rätt sätt 15 procent.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Luddiga löften om vad vinterskorna ska klara

Blöt och kall om fötterna i vinter? Kan man klaga på vinterskorna om de inte håller måttet? Testfakta har kollat vad som gäller.

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.