Hundratusentals bor i radonhus

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Lotta Hedin Publicerad: 15 nov, 2013
Läs senare

Larmet om det cancerframkallande radonet i våra bostäder slog ned som en bomb i Sverige i slutet av sjuttiotalet. Men antalet husägare som mätt och åtgärdat radonet sedan dess är fortfarande alldeles för litet. Regeringens mål om att alla bostäder i Sverige ska ligga under gränsvärdet år 2020 kommer inte att nås, det är både branschen och myndigheterna överens om.

Som villaägare kan man få bidrag för att sanera radon i sitt hus, men under de senaste fem åren har ansökningarna minskat, enligt statistik från Boverket.

– Vi gjorde en informationskampanj 2005 till 2007, och då ökade intresset. Men sedan har ansökningarna minskat, och de senaste åren har det funnits pengar kvar efter att alla ansökningar behandlats, säger Ola Svensson, utredare på Boverket.

På Strålsäkerhetsmyndigheten är man bekymrad över utvecklingen.

- Det finns ett tydligt samband mellan förhöjd radonhalt i en bostad och ökad risk för lungcancer. Att det är en fråga som man hört om länge kanske har gjort att folk tröttnat, men problemet har tyvärr inte försvunnit, säger Kirlna Skeppström, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna beräknar att runt 325 000 bostäder i Sverige har för höga radonhalter idag. Enligt branchorganisationen Svensk Radonförening skulle det ta minst fyrtio år att hitta och åtgärda dem, om arbetet fortsätter i dagens låga tempo. För att öka på takten vill de bland annat att radonmätning blir obligatoriskt vid en bostadsförsäljning.

– Nu behöver säljaren bara ange om en mätning är gjord eller inte, säger Michael Lundgren på Svensk Radonförening.

Att kontrollera radonet ingår istället i köparens undersökningsplikt, men i praktiken kan det vara svårt.

En tillförlitlig radonmätning måste nämligen pågå under minst två månader, och ska genomföras nu under den kalla årstiden, mellan oktober till april. Skulle det visa sig vara för höga halter i huset kan saneringen gå på allt mellan 20 000 till över 100 000 kronor.

Man kan vid ett husköp göra en så kallad korttidsmätning som bara tar en vecka, men det är inget som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

– Resultatet när man mäter under kort tid är inte tillförlitligt. Då är det bättre att man skriver in ett villkor i köpekontraktet om att man ska göra en ordentlig mätning senare och vad som ska gälla om det visar sig vara höga värden. Kanske att säljare och köpare delar på kostnaden, säger Kirlna Skeppström.

 

Fakta

Fakta radon

• Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka cancer. Den kan komma från marken, vattnet, eller byggnadsmaterial i våra hus.

• Enligt Socialstyrelsen orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall om året i Sverige. Störst risk att bli sjuk har den som är eller varit rökare, men även ickerökare drabbas.

• Gränsvärdet för radon i bostäder ligger på 200 becquerel, Bq, per kubikmeter luft i Sverige. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att gränsvärdet ska sänkas till 100 Bq.

Kostnad för mätning och sanering

• En radonmätning kostar 400 till 700 kronor. Den ska göras mellan oktober och april och tar minst två månader. På vissa platser kan man beställa mätning genom kommunen, då blir det ofta billigare.

• En så kallad korttidsmätning (ca 600 – 900 kronor) tar bara sju dygn att göra, men mätresultatet är inte tillförlitligt och metoden rekommenderas inte av Strålsäkerhetmyndigheten.

• Att sänka radonhalterna i huset kan kosta mellan 20 000 och upp till över 100 000 kr, beroende på var radonet i huset kommer från .

• Enligt branschorganisationen stannar kostnaden för de flesta på mellan 30 000 till 50 000 kronor (bidrag ej inräknat).

• Ligger radonhalten över gränsvärdet kan du söka ekonomiskt bidrag till saneringen från Länsstyrelsen.  Bidraget täcker halva saneringskostnaden, upp till maxbeloppet 15 000 kr.

• 2007 ansökte 3542 villaägare om radonbidrag. Hittills i år har 1871 ansökningar kommit in.

 

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk Radonförening, Boverket

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.