Satsa på rätt kort för resan

Satsa på rätt kort för resan

Att resa på kredit är inget som konsumentrådgivare brukar rekommendera. Men att däremot betala sin resa med kreditkort har definitivt sina fördelar: – Har du till exempel betalt flygbiljetter på ett kreditkort finns det möjlighet att få pengarna tillbaka av kortföretaget om flygbolaget råkar gå i konkurs, säger Fredrik Nordquist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Kristina von Dolwitz Publicerad: 2 Aug, 2013
Läs senare

Knappt är semestern över innan det är dags att boka höstens och vinterns resor. Att betala biljetter och hotell med kort är det vanligaste. Men vilket typ av kort du använder kan vara viktigare än du tror:

– Betalar du med kreditkort faller köpet under Konsumentkreditlagen. Det innebär att om du kan bevisa att du inte fått den vara eller tjänst du betalat för så kan du med stöd av lagen begära att få pengarna tillbaka av kortföretaget säger Fredrik Nordquist.

Men det gäller bara om du handlar på kredit på kortet och betalar t ex via faktura i slutet av månaden. Är kortet ett debetkort – där köpesumman dras direkt från ditt konto – så gäller inte lagen. Då är det upp till din bank och vilket avtal banken i sin tur har med kortföretaget. Men det finns ingen lag som håller rättsligt vid en tvist.

– Det kan vara svårt att skilja de här korten åt. Alla kort har ju kortföretagens symboler på sig och korttyperna kallas lite olika. Men det som gör ett kreditkort till ett kreditkort är just att du betalar i efterskott till en kreditgivare, säger Fredrik Nordquist.

Om du handlar med kreditkort har kreditkortsföretaget ett solidariskt ansvar med säljaren om du t ex inte får det du betalat för. Med det menas att du som kund lika gärna kan kräva rättning av kreditkortsföretaget om det är svårt att ha få kontakt med företaget du handlat av.

Men det behöver inte handla om något så drastiskt som en konkurs för att det ska bli fel. Om hotellet eller biluthyrningsfirman debiterar ditt kort för saker du aldrig köpt eller skador du aldrig orsakat så kan det också bli lättare att få tillbaka pengarna om du använt ett kreditkort.

– Det är inte säkert att du får rätt – men du hamnar helt klart i ett bättre läge om du handlat med ett kreditkort, menar Fredrik Nordquist.

Det gjorde Anna Lidskog när hon bokade hyrbil i Italien i januari förra året. Väl hemma råkade hon få syn på att hyrbilsfirman debiterat hennes kort med ytterligare ett belopp utan att ha skickat någon extra räkning. Att få klarhet via hyrbilsbolaget var svårt. Det skulle handla om en skada men någon specifikation kom inte.

Annas kortföretag hjälpte henne att reklamera kortköpet och frös räkningen tills vidare:

– Sen gick allt väldigt fort. Plötsligt var kreditkorts-räkningen korrigerad och bilfirman bad till och med om ursäkt för att det blivit fel.

I Annas fall flyttade banken fram förfallodagen på hennes kreditkorts-räkning tills feldebiteringen var utredd.  Om det var ett debetkort hon betalat med, hade hon däremot fått ligga ute med pengarna tills felet blivit uppklarat.

Fredrik Nordquist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå använder både debetkort och kreditkort under sina resor:

– Resa, hotell och mat betalar jag med kreditkort. Däremot tar jag ut kontanter med debetkortet. Det blir billigare så.

Fakta

Liten ordlista om kontokort

Bankkort/debetkort: Typ av kontokort där varje köp eller automatuttag dras från pengarna på ditt konto.

Betalkort/kreditkort: Ett kontokort där du handlar på kredit. Alla köp eller automatuttag läggs på en faktura som du betalar efter någon månad. Om det är ett kreditkort har du ett skuldkonto som löper med ränta. Då kan du dela upp betalningen på längre tid men betalar skuldränta under tiden. I dag är många kontokort en blandning mellan betal- och kreditkort.

Kortföretaget tillhandahåller ett betalningssystem. De största på marknaden idag är Visa och Mastercard.

Kortutgivare är ett finansiellt institut, oftast din bank. Kortutgivaren är i sin tur ansluten till ett kortföretag.

Kortreklamation gör du till din bank/kortutgivare om du anser att ett kortköp är fel. Det ska du göra så snart som möjligt. De flesta kortutgivare har förtryckta blanketter för ändamålet på sin hemsida. Se till att spara kvitton och annat som styrker din version.

I kortvillkoren kan du läsa vad som gäller för just ditt kort. Här finns t ex uppgifter om vad det kostar att göra ett kontantuttag utomlands och bankens valutaväxlingspåslag, d v s hur mycket banken tar betalt för att växla in det du köpt i utländsk valuta till svenska kronor.

Källa: Konsumenternas Bank- och finansbyrå

 

Stora skillnader på vad korten kostar

Debetkort
Årsavgift: 0 - 360 kr
Automatuttag, Sverige: 0 - 15 kr
Automatuttag inom EU (EURO): 0 - 15 kr
Automatuttag utanför EU: 0 kr - 40 kr
Valutaväxlingspåslag: 0 - 1,75 %

Kreditkort
Årsavgift: 0 - 6 000kr
Automatuttag, Sverige: 0 - 40 kr
Automatuttag inom EU (EURO): 0 - 40 kr
Automatuttag utanför EU: 0 - 40 kr
Aviavgift: 0 - 29 kr
Valutaväxlingspåslag: 0 - 2 %
Maximal räntefri period: 40 - 60 dagar
Kreditränta: 6 -  20 %

Prisuppgifterna är hämtade från Konsumenternas Bank- och finansbyrås hemsida, www.konsumenternas.se. Uppgifterna uppdateras en gång per kvartal och kan därför skilja något från verkligheten. 

facebook Comments

Fler nyheter

Lidl:s äggkokare var strömförande

En man fick en rejäl stöt av Lidl:s äggkokare. Nu har han anmält produkten till Elsäkerhetsverket.

Brist på fläskkött till grillen i sommar

Den som vill grilla svenska fläskkotletter i sommar kan bli besviken. Nu varnar Lantbrukarnas riksförbund, LRF, för brist på fläskkött.

Snabblåneföretag varnas av KO

Fem sms- och snabblåneföretag varnas av Konsumentombudsmannen, KO. Om de inte skärper sig kan de tvingas avsluta sin verksamhet, uppger SVT.

Tjäna pengar på dina mobilbilder

Snart kan amatörfotografer få betalt för sina bilder via en ny fotoapp. I april lanseras tjänsten som ska göra mobilfotandet till ett extraknäck.

Gravida danskor avråds från att sminka sig

Danska kvinnor rekommenderas att inte använda smink, hårfärg eller hudkräm under graviditeten. I Sverige däremot är det relativt tyst om vardagskemikaliernas påverkan på fostret.

Facebook gör oss olyckliga

Över en miljon svenskar mår dåligt om de inte kan logga in på Facebook regelbundet, enligt en ny studie.

Kaffe ger ingen ökad risk för farliga sjukdomar

Misstankar har funnits om att kaffe kan öka risken för vissa kroniska hjärtsjukdomar och cancer. Men det avfärdas nu i en ny tysk studie.
Laboratorietest

Höga halter kadmium i vanligt vetemjöl

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl följer inte unionens egen riskanalys.

Skånefågel anklagas för djurplågeri

Lantmännens slakteri Skånefågel i Åsljunga kritiseras för hur djurhanteringen. Vid en inspektion fann man att kycklingar plågades av ström genom kroppen och avlivades utan bedövning.

Usb-laddare som säljs i Ullared återkallas

Elsäkerhetsverket har stoppat en usb-laddare som bland annat säljs på Gekåsi Ullared. Laddaren avger störningar på stickproppen när den kopplas in i väggen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.