Svårt att följa nya sockerråd

Svårt att följa nya sockerråd

Två skivor mörkt bröd och en tallrik fruktyoghurt. Det räcker för att komma upp i en sockerhalt som överstiger WHO:s önskemål om hur mycket socker vi borde äta per dag. – Största ansvaret för att minska på sockret ligger på Livsmedelsverket, menar forskare.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 Mar, 2014
Ta bort

I förra veckan kom nyheten om att Världshälsoorganisationen WHO gärna skulle se en halvering av sockerkonsumtionen till max fem procent av vårt energiintag. Det motsvarar mellan fem och sju teskedar socker om dagen för en vuxen person.

– En sådan sänkning är mycket vettig. Flera studier i både Sverige och utomlands har visat på kopplingen mellan socker och ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Fem teskedar socker är ungefär vad som finns i en Marsbar eller en halv burk Coca Cola. Men att avstå från godis och läsk är en sak. Problemet är att flera av våra vanligaste basvaror är så pass söta, visar Testfaktas genomgång.
Många bröd innehåller till exempel mer än en tesked socker per skiva, en tallrik fruktyoghurt fem till åtta teskedar och två deciliter fruktmüsli fyra till sex teskedar. Det innebär att du kan ha täckt eller till och med överstigit ditt sockerbehov redan vid frukost.


– Det här är ett jätteproblem. Det värsta är att saker som anses nyttiga som bröd, flingor, juice och yoghurt ofta är de värsta sockerbovarna. Brödföretagen brukar hävda att sockret behövs vid jäsningsprocessen, men det finns ju bröd utan tillsatt socker, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.


Hon tycker att livsmedelsföretagen har ett visst ansvar, men att det största ansvaret ligger hos myndigheter som Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har redan nu sagt att man inte kommer följa WHO:s förslag utan att de gamla rekommendationerna ligger fast. 

– Det var ganska väntat. Tyvärr har de av tradition koncentrerat sig mer på fettet än sockret. Men om man från myndighetshåll kan öka medvetenheten hos befolkningen skulle detta i sin tur sätta press på företagen.

Ett sätt kan vara att införa en tydligare sockermärkning av livsmedel. Enligt Charlotte Erlanson-Albertsson vill företagen gärna dölja halterna genom att i stället skriva ”sockerarter” eller använda konstiga beteckningar som ”maltos” eller ”dextros”.


– Detta är ju också socker. Allt socker som är processat, det vill säga inte det socker som kommer från färsk frukt och grönsaker, absorberas fortare av kroppen och ger en högre glykosproduktion i blodet.



Åsa Brugård Konde, nutrionist på Livsmedelsverket, håller med om att många frukost- och mellanmålsprodukter är onödigt söta. Hon framhåller nyckelhålsmärkningen som en bra vägledning för konsumenterna. Och just nu ser man över kriterierna för bland annat socker i märkningen.


– I vårt förslag, som är ute på remiss, får smaksatt yoghurt inte längre märkas med nyckelhålet och vi har även sänkt sockerhalten för flingor med 30 procent, säger hon.


– Vi kommer även att uppdatera våra generella kostråd och då är det mycket möjligt att det kommer med en skrivelse om socker. 


I snitt ligger svenskarnas sockerkonsumtion ungefär i linje med de rekommendationer Livsmedelsverket har i dag. Men fyra av tio äter för mycket socker och intaget varierar enormt inom befolkningen. 

– Det viktigaste för oss är att fokusera på den delen av befolkningen med högt sockerintag där det finns stora hälsorisker.


– Vi borde bland annat utreda möjligheterna med en sockerskatt. Det föreslog vi för regeringen redan 2005, men tyvärr har inget hänt, säger hon.

Fotnot: Ingress och inledning på artikeln har ändrats 24 mars 2014. Tidigare framgick det inte tillräckligt tydligt att ett sockerintag på fem procent av energiintaget är ett önskemål från WHO och inte nya rekommendationer.

 

Fakta

Frukostens sockerfällor

Uträkningarna av antalet teskedar socker i livsmedlen bygger på professor Charlotte Erlanson-Albertsson definition av vad som bör räknas som hälsofarligt socker. WHO och Livsmedelsverket räknar inte in det socker som finns naturligt i exempelvis mjöl.

Bröd

Många av våra vanligaste matbröd har en sockerhalt på över 10 procent. Varje brödskiva kan innehålla en till en och en halv tesked socker.

Fruktyoghurt

Innehåller ofta mellan 8 och 13 procent socker. En portion (ca 3 dl) ger mellan fem och åtta teskedar socker.  


Fruktmüsli

Fruktmüsli kan innehålla upp till 27 procent socker. Det innebär att två deciliter ger 6 teskedar socker.

Flingor

Värstingarna (till exempel kalaspuffar och Frosties) ger en sockerhalt på mellan 40 och 45 procent. Men även flingor som havrefras och cornflakes innehåller 10 procent socker.  

Nyponsoppa och blåbärssoppa

Innehåller cirka 10 procent socker. Ett glas (2 dl) ger 4-6

Så minskar du sockret vid frukost

- Köp osötad yoghurt och lägg i färsk frukt och bär för att få en söt smak

- Blanda din egen müsli

- Titta noga på brödförpackningarna och välj bröd med lite sockerinnehåll.

- Pressa din egen juice från färsk frukt


- Tycker du ditt kaffe eller te är för beskt? Gör det svagare eller blanda med kryddor som kanel eller kardemumma.

Nya rön kring riskerna med socker

Tidigare har man framförallt kopplat ihop socker med ökad risk för fetma vilket i sin tur ökar risken för en mängd sjukdomar. Men nyligen kunde amerikanska forskare presentera en stor studie som visar på en tydlig koppling socker och hjärtdödlighet oberoende av kroppsvikt.

I studien deltog 10 000 personer under nästan femton år. Forskarna vid amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC, kunde bland annat konstatera att den som får 17 procent av energin från socker löper 38 procent större risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar än de som åt åtta procent.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.