Närproducerat, utan tillsatser och svensk köttråvara. Säljargumenten är många inom livsmedelindustrin. Men vad betyder de egentligen? Och får man skriva vad som helst på förpackningarna? Testfakta beslöt sig för att reda ut begreppen.
Enligt de rådande märkningsföreskrifterna får man inte framställa sin produkt som mer speciell än den är. Man får heller inte vilseleda konsumenten.
– Det bör framgå vad tillverkaren menar med sina påståenden. Man måste vara tydlig i märkningen. Vad skiljer just den här produkten mot den bredvid? säger Anna Göransdotter Nilsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Testfaktas stickprov på några vanliga livsmedelsbutiker visar att mängden säljande uttryck är mycket vanligt förekommande. Många produkter beskrivs som ”mycket fina” och ”noga utvalda”. Som till exempel Felix pommes frites, som är friterade i företagets ”finaste olja”. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6499","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]] Ett samtal till Felix kundtjänst visar dock att det rör sig om palmolja, som är mycket ifrågasatt. Den anses allmänt som en av de sämre oljorna ur hälsosynpunkt, och utvinns dessutom genom skövling av regnskog. Många av konkurrenterna har gått över till den betydligt nyttigare solrosoljan, som då också deklareras och marknadsförs tydligt på förpackningarna. Felix väljer dock att endast deklarera vegetabilisk olja.
– Det är en befogad synpunkt och vi är medvetna om kritiken mot palmolja och vi testar just nu alternativa oljor. Men för oss är smak och kvalitet det allra viktigaste, och palmoljan har bra friteringsegenskaper. Dessutom köper vi certifikat som garanterar att motsvarande mängd olja vi använder blir hållbart producerad, säger Camilla Jacobsson, produktchef på Procordia, som äger Felix och fortsätter:
– Vi utvecklar våra produkter hela tiden, och just nu uppdaterar vi våra förpackningar. Fortsätter vi med palmolja kommer vi att deklarera det i framtiden.
På Lidl hittar vi köttbullarna med det Astrid Lindgren-klingande namnet Enebacken. På förpackningen syns en svensk flagga med texten: ”Tillverkad i Sverige”. [[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6503","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]] Det finstilta avslöjar att produkten tillverkas av Dafgårds, vars kundtjänst meddelar att köttet kommer från Tyskland, Irland, Danmark… eller Sverige. Långt ifrån så svenskt som Lidl vill påskina alltså. Enligt Rolf Brattström på Livsmedelsverkets enhet för inspektion kan detta röra sig om vilseledande märkning.
– Livsmedelsverket har en grundinställning om man inte ska vifta med flaggor i onödan, om det är det minsta tvetydigt vad det är man sysslar med. Det här kan vara ett gränsfall till vilseledande.
På Lidl menar man att syftet med märkningen ”Tillverkad i Sverige” är att företaget vill stödja svenska tillverkare.
– Vår mening har varit att upplysa konsumenten, inte missleda. Vi har också låtit flera instanser bedöma märkningen och fått svaret att den är korrekt, säger Martin Jarstål, Informationschef på Lidl Sverige.
Ovan nämnda exempel är långt ifrån ensamma i butikernas hyllorz§. Det finns svenska korvar med kött från Tyskland, ”kvalitetspotatis” i pommes frites, ”äkta bär” i bärdryck, och sardiner i ”finaste tomatsås”, gjord på tomatpuré, vatten och salt.
– Säljande uttryck som ska främja försäljningen har alltid funnits. Det gäller som konsument att ta del av märkningen. Vad står det egentligen, och vad betyder det? Gör ett medvetet val, inte bara när det gäller ursprung utan också utifrån om produkten är något.