Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Laboratorietest

Vissa glasögon kan tappas i marken många gånger utan problem. Andra repas lättare och blir snabbare obrukbara. Ytbehandlingen skiljer sig mycket åt mellan glas från olika optiker. Och så gör även priset, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 5 dec, 2009
Läs senare

Den som ska köpa nya glasögon tänker kanske i första hand på vilka bågar hon eller han ska välja. Men även kvaliteten på själva linsen är av betydelse. Testfakta lät Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP undersöka optisk förmåga samt ytbehandling och reptålighet på glasögonglas från sex stora optikerkedjor och två nätbutiker. Vid varje beställning lämnades samma recept (-2,0 på båda ögonen) och samma modell av båge in hos de olika optikerna. Enda undantaget var Favoptic där man inte kan skicka in bågar utan måste beställa från företagets egna sortiment. Här valdes en så snarlik båge som möjligt. Alla inköpta glas är i plast och de är antireflex-, antismuts- och hårdhetsbehandlade.   

Inget glasögonpar fick någon anmärkning på den optiska förmågan – det vill säga inga linser avvek nämnvärt från receptet.
– Det finns små avvikelser, men alla håller sig väl inom tillåtna gränser och skillnaderna är inte märkbara för bäraren., säger Stefan Källberg, testledare på SP.

Däremot skiljer sig glasen åt vad gäller hårdhets- och ytbehandling. För att ta reda på hur pass reptåliga linserna är använde sig laboratoriet av en testmetod som används när man testar skyddsglasögon. En lins från varje glasögonpar placerades på en roterande platta med yttre glasytan uppåt. Från ett rör ovanför glasen hälldes grovkorning sand i en jämn ström. Därefter mätte laboratoriet hur matta linserna blivit av behandlingen. Resultatet anges som en ökning i procent av diffust ljus som släpps igenom glaset.

[PDF]

– Det här är ett tecken på glasens hårdhet och visar hur bra de klarar att man tappar dem i asfalten eller om det till exempel råkat fastna grus på trasan som man torkar av dem med.

 

Klart bäst var totalvinnaren Synsam, som knappt påverkas av testet.
– Det är väldigt stor skillnad mellan Synsams glas och det minst reptåliga glaset från Direkt Optik som i stort sett inte går att använda efter behandlingen, säger Stefan Källberg.

Det betyder dock inte att Direkt Optiks glasögon blir obrukbara efter att man tappat dem en gång i marken, enligt Stefan Källberg.
– Nej, det här är ett väldigt tufft test och man får se det som vägledande. Det man kan säga är att man kan hantera glasögonen från Synsam mycket mer ovarsamt utan att de tar skada.

Att slippa repor på linsen är kanske den viktigaste aspekten när man ska bedöma kvaliteten på glaset. När väl reporna sitter där går de inte att göra något åt. Men att hela tiden behöva tvätta och torka av sina glas kan också vara irriterande. För att bedöma glasögonens smutsavvisande förmåga användes en metod från ett amerikanskt laboratorium, specialiserade på tester av glasögonglas. Först sattes fingeravtryck på linserna och en tejpbit placerades över avtrycken. Därefter mättes kraften i Newton som behövs för att dra bort tejpen.

– Testet blir ett mått på hur hårt smutsen sitter och hur enkelt det är att få bort den. Efter testet gjordes även en visuell bedömning av hur mycket smuts som satt kvar på varje lins. De två momenten överensstämde mycket bra, de glas som såg skitigast ut var också de som behövde mest tejpkraft.

Även här stack Synsam ut som en klar vinnare och krävde bara en tredjedel så mycket tejpkraft som Specsavers lins.
– Glasögonen från Synsam blir inte nedsmutsade lika fort och är enklare att rengöra än många av de andra glasen, säger Stefan Källberg. 

Laboratoriet analyserade även glasens antireflexbehandling. Alla glasögonpar reflekterade klart mycket mindre ljus jämfört med ett par obehandlade referensglas. Men det fanns ändå tydliga skillnader. De bästa glasen från Synologerna reflekterade till exempel en tredjedel så mycket ljus som glasen från Specsavers.

Testet visar också att priset för att sätta in glas i ett par bågar skiljer sig mycket mellan olika optiker. För konsumenten blir slutsatsen att den som vårdar sina glasögon väl, och kan tänka sig att rengöra dem lite oftare, kan tjäna tusenlappar genom att välja ett billigare alternativ. Klart billigast är nätbutikerna.

 

Fakta

 

 

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP har på uppdrag av Testfakta undersökt optiska egenskaper samt ytbehandling och reptålighet på åtta glasögonpar inköpta från olika optikerkedjor och nätbutiker.
   För att beställningarna skulle vara så rättvisa som möjligt köptes åtta likadana glasögonbågar in. En av Testfaktas medarbetare gick därefter till en optiker hos varje kedja med bågarna och ett recept på synfelet -2,0 på båda ögonen. Alla optiker fick samma recept och en beställning på plastglas som var antireflex, antismuts och hårdhetsbehandlade. Alla inköpta glas är i plast. Vid beställningarna gjordes ingen butik uppmärksam på att det rörde sig om ett test. Urvalet är att betrakta som ett stickprov.

Glasögonglas från följande optiker har köpts in:
- Synsam
- Direkt Optik
- Synologerna
- Lensway (nätbutik)
- Aktuell Optik
- Specsavers
- Favoptic (nätbutik)
- Synoptic


Priser
Alla beställningarna gjordes från butiker i Stockholms innerstad och priserna kan troligtvis skilja sig i en jämförelse med övriga landet. Dessutom erbjuder kedjorna ofta olika typer av paketpriser där man kommer billigare undan om man köper både synundersökning, bågar och glas på samma ställe.
Även till nätbutiken Lensway skickades samma bågar in, men här tillkom en kostnad på 500 kronor för egna bågar. Hos den andra nätbutiken i testet, Favoptic, kan man inte skicka in egna bågar utan måste välja från företagets sortiment. I det angivna priset ingår alltså även bågar för cirka 400 kronor.

Optiska egenskaper
Laboratoriet analyserade linsernas optiska egenskaper i förhållande till receptet. Det fanns vissa avvikelser men alla glas höll sig inom tillåtna gränser.

Reptålighet
Här brukades en testmetod som annars används vid test av skyddsglasögon. En lins från varje glasögonpar placerades på en roterande platta med yttre glasytan uppåt. Från ett rör ovanför glasen hälldes grovkorning sand i en jämn ström. Därefter mätte laboratoriet hur matta linserna blivit av behandlingen. Resultatet anges som en ökning i procent av diffust ljus som släpps genom glaset.

Smutsavvisande egenskaper
För att bedöma glasögonens smutsavvisande förmåga användes en metod från ett amerikanskt laboratorium, specialiserade på tester av glasögonglas. Först sattes fingeravtryck på linserna och en tejpbit placerades över avtrycken. Därefter mättes kraften i Newton som behövs för att dra bort tejpen. Testet blir ett mått på hur hårt smutsen sitter och hur enkelt det är att få bort den. Efter testet gjordes även en visuell bedömning av hur mycket smuts som satt kvar. De båda momenten överensstämde väl, det vill säga de glas som såg smutsigast ut var också de som behövde mest kraft för att dra bort tejpen.

Antireflexbehandling
Laboratoriet mätte hur mycket av ljuset som varje glasögonpar reflekterar. Testet gjordes för såväl dagsljus som för inomhusförhållanden med glödlampor. Samtliga glasögon i testet reflekterar betydligt mindre än ett par obehandlade glas. Men de skiljer sig också inbördes.  

Betygsättning
Endast glasögonens ytbehandling och reptålighet har betygsatts. Här har viktningen gjorts enligt följande: Reptålighet 50 procent, antismutsbehandling 30 procent och antireflexbehandling 20 procent.

 

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Mindre närodlat på tallriken

Trots trenden med mikrobryggerier, skördemarknader och gårdsbutiker äter vi allt mer importerad mat och allt mindre närodlat, skriver Icakuriren.

Varning för höjda elnätsavgifter

En dom i kammarrätten ger elnätsföretagen rätt att kraftigt höja sina avgifter.

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.