Lång väntan på svagt ljus

Lång väntan på svagt ljus

Laboratorietest

Många vanliga lågenergilampor ger inte utlovat med ljus. Dessutom fungerar de inte när det är kallt ute. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 12 Jan, 2008
Läs senare
I takt med stigande elpriser har lågenergilampor blivit allt vanligare.
– Ett normalt hushåll kan spara många hundralappar per år genom att byta ut traditionella glödlampor mot lågenergilampor, säger Kalle Hashmi som är ansvarig för belysningsfrågor på Energimyndigheten.
För att ta reda på vilka lågenergilampor som är bäst har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) på uppdrag av Testfakta laboratorietestat åtta vanliga märken.
Trots att samtliga tillverkare förutom Osram, Anslut och IKEA anger att deras lampor ger ett ljusflöde motsvarande en vanlig 60 watts glödlampa, klarar ingen av de testade lamporna det.
Bäst ljus ger lamporna från Philips och Tero medan lampan från Swedlux ger sämst.
– En del av de testade lamporna ger inte speciellt bra ljus, oavsett vad det står på förpackningen. På liknande sätt varierar ”brinntiden”. Tidigare tester visar att det inte är ovanligt att en lampa slocknar efter tusen timmar trots att det på förpackningen står att den håller betydligt längre, säger civilingenjör Gösta Werner vid SP som svarade för testet.
    Även tiden från det att strömmen slagits på tills att lampan är helt tänd varierar mellan lamporna. Snabbast är Swedlux som dock ger sämst ljus. Längst tid – sju minuter – tar Ikeas lampa på sig.
Ett par av lamporna, Swedlux och Tero, fungerar inte när det är kallt ute (minus tio grader).
– Trots att många använder lågenergilampor i utebelysningen framgår det ytterst sällan på förpackningen eller i butiken om lamporna är lämpade för det eller inte. Vårt test visar att en del av lamporna överhuvudtaget inte tänds när det är kallt, medan andra ger väldigt dåligt ljus, säger Gösta Werner.
– Lågenergilampor är bra om och när de fungerar. Därför bör man som konsument vara uppmärksam på i vilken miljö de ska användas i. Det borde också vara tydligare och bättre information på förpackningarna. Man ska inte behöva slå i speciella lampkataloger för att få fram den informationen.
    Kalle Hashmi, ansvarig för belysningsfrågor vid Energimyndigheten, berättar att det inte finns någon allmänt accepterad standard för lågenergilampor.
– EU har tagit fram en kravlista. Men den är frivillig, vilket innebär att det är ytterst få länder som följer den.
– En del av de lågenergilampor som säljs i Sverige är bra, medan andra är rena skräpet. Problemet för konsumenterna är att de ofta inte vet vad de får, utan är utlämnade till vad leverantören skriver på förpackningen. Förutom att informationen ofta är bristfällig, och i bland till och med direkt vilseledande, kan den vara svår att förstå för många människor, säger Kalle Hashmi.
Vad är det som inte står på förpackningarna?
– Ofta saknas det information om att lampan till exempel är känslig för fukt och därför inte bör placeras i ett badrum eller att den inte är lämplig utomhus.
Borde inte ni på Energimyndigheten se till att det införs en gemensam standard?
– Jo. Vi borde sätta oss ner med handeln och komma överens om att EU:s kravlista ska användas i Sverige. Vi borde också regelbundet testa de lampor som säljs i Sverige och informera om vilka som uppfyller kraven och vilka som inte gör det. Det är det enda sättet att få ordning på detta.
Av de testade lamporna är Osrams bäst medan lampan från Swedlux både är sämst och dyrast.
En dyr lampa är alltså inte detsamma som en bra lampa?
– Tester av amerikanska, brittiska och danska myndigheter visar att det inte finns ett direkt samband mellan pris och prestanda, säger Kalle Hashmi.

Fakta
*Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag testat ett urval av så kallade lågenergilampor.
*Samtliga fabrikat utom Osram, Anslut och IKEA anger att deras lampor motsvarar ljusflödet från en vanlig 60 watts glödlampa (cirka 720 lumen). Ingen av de testade lamporna nådde upp till det på förpackningen angivna ljusflödet.  
*Vid en temperatur på minus 10 grader Celsius fick många av lamporna ett begränsat ljusflöde. Två av lamporna, Swedlux och Tero, tändes överhuvudtaget inte. Func nådde bara upp i 16 procent av ljusflödet vid rumstemperatur och IKEA 35 procent. Bäst gick det för Novaline och Osram.
*Tiden från det att strömmen slagits på till dess att lampan är helt tänd varierar stort. Snabbast är Swedlux med knappt två minuter och långsammast IKEA med sju minuter.
*Snabbast till ett ljusflöde på 300 lumen (motsvarar 25 watts glödlampa) är IKEA med 14 sekunder och långsammast Anslut med tre minuter. Swedlux lampa nådde aldrig upp i ett ljusflöde på 300 lumen.
* Ljusets varmhet anges i Kelvin (K). Dagsljus från klar himmel motsvarar cirka 6500 K och ljuset från en glödlampa ca 2800 K. Varmast ljus hade lampan från IKEA med 2564 K och kallast Novaline med 3173 K.
*Ljuset från en lågenergilampa återger färger sämre än en vanlig glödlampa. Färgåtergivningen anges i ett så kallat RA-index. En vanlig glödlampa ligger på 99 jämfört med 82 för Osram som var bäst och 75 för Novaline som var sämst.
*För att få fram ett totalbetyg har de olika delresultaten vägts ihop enlig följande:
-Ljusflöde i förhållande till uppmätt effekt 20 procent.
-Procentuell försämring i ljusflöde vid minus 10 grader Celsius är 20 procent.
-Tid till maximalt ljusflöde 10 procent.
-Tid till ett ljusflöde på 300 Lumen 20 procent.
-Ljusets varmhet 15 procent.
-Ljusets förmåga att återge färger på rätt sätt 15 procent.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Kylen avslöjade email-konto

Ett uppkopplat kylskåp med skärm för att läsa kalender och mejl låter kanske bra. Men frågan är om Samsungs nya smarta kylskåp är lite för smart för sin ägares bästa.

Husägare ska ersättas för fasadmålning

Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, har gett en husägare rätt i en tvist med en målerifirma.

Fuktproblemen breder ut sig i sensommarvärmen

Under sensommaren växer fuktproblemen bokstavligen i svenska villor, och hos Anticimex går frågetelefonen varm. Med klimatförändringar och nya värmekällor väntas problemen dessutom öka.
Laboratorietest

Bra kattmat måste inte kosta skjortan

Ja – den dyrare kattmaten är bättre. Men det är tveksamt om premiummärkenas höga priser verkligen är motiverade. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta olika torrfoder.

Så väljer du rätt ryggsäck

En ny ryggsäck står högt på många inköpslistor inför skolstarten. Testfakta tipsar om vad du ska tänka på för att göra skolvägen lätt att gå.
Laboratorietest

Bästa kudden för maxad nattsömn

En bra kudde är lika viktig för nattsömnen som en bra säng. Men det är svårt att veta vad man får när man gör sitt kuddköp. Testfakta har testat åtta olika märken.

Forskning om mobilproblem i hus

Höga krav på energieffektivitet har gjort det svårt att ringa från många nybyggda hus. Nu ska ett nytt forskningsprojekt leta efter lösningar.

Äldre varnas för falska larmkollar

Äldre personer i Halmstad har fått konstiga samtal där de informerats om att någon ska komma och kontrollera att deras trygghetslarm fungerar.

Pengar att spara på matavfallet

Större delen svenskarnas matavfall hamnar i soppåsen. Men det går att spara både miljö och pengar i plånboken genom att återvinna resterna. Testfakta har gått igenom de olika alternativen.

Så slipper du förgifta din trädgård

Jordförbättra och höj gräsklipparen. Det är två av flera enkla knep för att slippa använda kemikalier i trädgården. Trädgårdsmästaren Bo Rappne ger sina bästa giftfria tips.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.