Klassiker utklassar i saxtest

Klassiker utklassar i saxtest

Ett saxblad och dess handtag sitter monterat i en maskin som ska testa handtagets hållbarhet.
Laboratoriet kontrollerar handtagens hållbarhet. Foto: Fortay Media.
Laboratorietest

Det är värt att lägga några extra kronor på en klassisk märkessax, visar Testfaktas test. Flera andra modeller klipper uselt redan som nya och försämras snabbt av slitage.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 14 Sep, 2015
Läs senare

Plåster och papper, bandage och bacon. Saxen är inte det dyraste, men helt klart ett av de mest använda redskapen i hemmet. Ändå kämpar många av oss i åratal med dåliga saxar som vi av oklar anledning behåller. Den dag du bestämmer dig för att byta gäller det dock att se upp, så du inte får ett nytt irritationsobjekt i lådan. Det är nämligen långt ifrån alla saxar som håller måttet, visar Testfaktas test.

– När det gäller saxar är det detaljerna som skiljer de bra från dåliga, men det är tydligt att många tillverkare brister. Antingen har de inte den kunskap som krävs eller så struntar de i att kontrollera kvalitén, säger Roger Hamby, forskningschef på det brittiska laboratoriet Catra, som är specialiserat på stålverktyg.

Laboratoriet undersökte saxarnas klippförmåga på sjutton olika slags material, som papper, gasbinda, hårda plastförpackningar och bacon. Därefter utsattes saxarna för slitage, liknande det som blir när man använder dem. Saxarna öppnades och stängdes fem tusen gånger i en maskin, och sedan testades klippförmågan igen.

[PDF]

Resultaten visade på enorma skillnader: Fiskars Classic universalsax klipper efter de 5000 cyklerna i nötningsmaskinen fortfarande bättre än vad alla de andra saxarna i testet gör i nyskick.

Sämst resultat får saxen från Master Class. Trots att den kostar 130 kronor och på förpackningen skryter om titanhårda blad, får den som ny bara godkänt i en tredjedel av klipptesterna. Efter slitaget är den helt oanvändbar – det enda den klarar att klippa då är aluminiumfolie.

– Det sorgliga är att konsumenten måste lita på återförsäljaren, det går ju inte att pröva en sax i butik före köp eftersom de alltid är förpackade, säger Roger Hamby. 

Saxen från Orthex utmärker sig också negativt. Den klipper hyfsat från början, men tappar hela 90 procent av sin förmåga efter slitaget.

De stora skillnaderna beror dels på saxbladens utformning och hur bra de är sammanfogade.

– Förr sattes alla saxar ihop manuellt, och då kunde man justera för små avvikelser mellan bladen när man monterade dem. Nu när saxtillverkningen sker maskinellt måste grundmaterialet vara exakt från början. Det är det ofta inte, vilket märks på saxens funktion, säger Roger Hamby.

Hur bra saxarna klarar slitage påverkas också av hårdheten på stålet i bladen. Om kvalitén är ojämn och ett blad har ett hårdare stål än det andra så nöter det hårdare på det mjukare. Saxen kan då antingen bli för lös, eller nypa ihop och bli för tajt.

Laboratoriet mätte också vilken kraft som behövs för att stänga saxen. Här får vinnarsaxen från Fiskars minus, då den är att den är betydligt trögare än de andra.

– En sax som ska klara många olika material måste vara lite trögare, annars kommer den inte hålla lika länge. Är man svag i händerna kan man behöva en lösare sax, men då blir klippförmågan inte lika bra. För en universalprodukt som den här är man tvungen att kompromissa i någon ände, säger Roger Hamby.

Fakta

Det brittiska laboratoriet CATRA i Sheffield har på uppdrag av Testfakta testat åtta olika saxar av universaltyp.

Testet bestod av flera olika delar:

Kippförmåga före och efter slitage
Laboratoriet testade hur bra saxarna klippte i sjutton olika typer av material. För varje material undersöktes klippförmågan på ett antal olika ställen på bladen. Saxarna utsattes sedan för nötning och öppnades och stängdes 5000 gånger i en maskin. Sedan upprepades klipptestet.

Mätning av stålets hårdhet
Laboratoriet mätte hårdheten (HRC) på stålet i bladen. Bladen bör ha en hårdhet på minst 48 HRC och det bör ej skilja mer än 1 HRC mellan de två bladen.

Klippmotstånd
Laboratoriet mätte vilken kraft (N) som behövs för att stänga saxen.

Fäste handtag
Saxarna fick ligga i blöt i 30 minuter i 75-gradigt vatten. Därefter drog en maskin i handtagen för att kontrollera att de satt fast ordentligt.

Användarpanel
Sex personer med olika storlekar på händerna fick klippa med saxarna i en rad olika material, och bedömde hur bra de kändes att hålla i och arbeta med.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billiga bilbatterier har sämre hållbarhet

Fulladdade och nya är alla batterier bra. Det är efter en tids användning som skillnaderna i kvalitet blir tydliga, visar Testfaktas laboratorietest av åtta olika startbatterier.

Tre sämst på hållbarhet

Mobiloperatören Tre halkar efter konkurrenterna vad gäller arbete kring etik, hållbarhet och miljö, visar Fair Trade Centers genomgång.

Välj rätt frakttjänst för julklapparna

Ska du skicka klappar till någon du inte kan fira jul ihop med? Testfakta har jämfört priser och leveranstider hos olika fraktbolag.

Östersjölax fortfarande giftig

Viltfångad lax från Östersjön innehåller fortfarande höga halter av miljögifterna dioxin och PCB, enligt nya prover utförda av Livsmedelsverket. Barn och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta laxen mer än högst två till tre gånger om året.

Elslukande lampor i många stakar

Nya adventsljusstakar säljs fortfarande med gamla energislukande lampor. Men med dem kan energianvändningen bli 20 gånger högre än med LED-lampor, visar ett test från Energimyndigheten.

Hormonstörande ämnen i två av vantarna

I två av vantarna i testet hittades mycket höga halter av hormonstörande ftalater. Nivåerna ligger upp till 190 gånger högre än vad som är tillåtet i leksaker. Tillverkarna har nu stoppat försäljningen av vantarna.

Fakta om testet

Laboratorietest

Rätt vantar håller händerna varma i vinter

En del blir plaskvåta och tunga direkt. Andra kan hålla händerna torra under timmar av lek i snöslasket. Skillnaderna på årets tumvantar är stora, visar Testfaktas test.

Rekordmånga väljer ekologiska bananer

Efter Testfaktas avslöjande om bekämpningsmedel i bananer har efterfrågan på ekologiska bananer ökat markant i butikerna. – Vi har ökat försäljningen med 50 till 60 procent, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.