Fraset sitter i järnet

Fraset sitter i järnet

Elizabeth Folkesson jämför våffeljärn hos Testfakta. En av sakerna som skiljer mycket mellan järnen är gräddningstiden. Foto: Rickard Kilström.
Elizabeth Folkesson på Kafé Petissan. Tidigare har hon drivit Gubbhyllan och kaféet Bredablick på Skansen och även Carlshälls Gård på Långholmen. – Jag brinner för att värna om den svenska kafékulturen, säger hon. Foto: Rickard Kilström.

Frasig och läcker eller degig och disktraslik. Skillnaden i hur olika våffeljärn gräddar samma smet är milsvid, visar Testfaktas jämförelse.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 22 mar, 2013
Läs senare

Säg ”våfflor”, och ögonen glittrar förväntansfullt hos både gamla och unga. Trots att de flesta av oss bara äter dem några få gånger om året har våfflorna en speciell plats i våra hjärtan.

– Det har nog mycket med minnen att göra, man förknippar dem med någonting ombonat och minns hur det smakade hos mamma eller mormor, säger Elizabeth Folkesson, ägare till Kafé Petissan på Skansen i Stockholm.

På Petissan är det genuin svensk kafétradition som gäller, och på våffeldagen serveras naturligtvis våfflor.

– En våffla ska vara frasig, inte någon seg tjockpannkaka, säger Elizabeth Folkesson bestämt.

Själv använder hon sin helst sin mammas gamla våffeljärn med gjutjärnslaggar. När Testfakta med Elizabeth Folkesson hjälp jämför sex nyinköpta våffeljärn av olika märken får därför det gamla järnet vara med som referens.

– Jag är rätt skeptisk till de moderna teflonjärnen. Men det ska bli intressant att se om det finns något nytt som gräddar lika bra, säger Elizabeth Folkesson innan den första skopan smet träffar laggen.

För att visa vad hon menar med en bra våffla pluggar hon in sitt eget blytunga och väl använda järn. När det väl är varmt räcker det med en minuts gräddning för en färdig våffla. Frasig, genomgräddad och med en jämn färg.

– Och så har den lyft lite, den har lite volym. Så tycker jag att det ska vara.

De billigaste av de nyinköpta järnen faller platt i jämförelse.

– Det här skulle jag inte ens kalla våffla, säger Elizabeth Folkesson om resultatet från Sibas järn Andersson.

Efter över fem minuters gräddning på maxvärme har det fortfarande bara fått till en svag och ojämnt ljusbrun yta på våfflan. Inuti är det bara deg. Samma resultat blir det i Exidos järn.

– Det verkar inte bli tillräckligt varmt. Det bara värmer upp smeten, men det blir ingen stekyta och ingen frasighet, säger Elizabeth Folkesson.

Förutom Elizabeth Folkessons egna gamla järn är det Åvikens och Wilfas järn som lyckas bäst. Båda två gräddar frasiga och väl genomgräddade våfflor på drygt tre minuter, men med en viss skillnad i karaktär.

– Wilfajärnets våfflor har hårdare yta, medan Åvikens är krispigare. Å andra sidan verkar Wilfas behålla frasigheten längre, säger Elizabeth Folkesson och smakar noga.

På tre av järnen går det att justera gräddningstemperaturen. Men den finessen ger Elizabeth Folkesson inte mycket för.

– Jag förstår inte varför man skulle köra på lägre temperatur än max på någon av de här, man vill ju ha lite fart. Kanske att man kan ha nytta av det om man tänkt använda järnet till smörgåsgrill eller något annat, men för våfflor är det ingen vits.

Elizabeth Folkesson konstaterar ändå att det finns åtminstone en fördel med de nya våffeljärnen: De osar mindre än det gamla, eftersom de kräver mindre fett på laggarna.

Allra minst os blir det av järnet från Åviken, och det är också det som slutar som Elizabeth Folkessons favorit.

– Ett problem med det gamla järnet är att brandlarmet går i caféet om man gräddar mycket. Det skulle jag nog slippa med det här. Förutom att det blir riktigt frasiga våfflor är det ett stort plus i sammanhanget, säger hon.

facebook Comments

Fler nyheter

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.
Laboratorietest

Pannan som släpper taget bäst

Keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar ändå släpp lätt- förmågan snabbare än teflonpannor. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, visar Testfaktas test.

Larma ditt hem efter behov

Höstmörkret betyder högsäsong för såväl inbrottstjuvar som larmbolag. Men ett larm till villan kan bli kostsamt och om det verkligen hjälper är omstritt.
Laboratorietest

Skaljackor synas i sömmarna

En skaljacka ska stå emot både regn och vind samtidigt som den andas. Men flera märken lovar väl mycket. Framförallt är det vattentätheten vid sömmarna som brister, visar Testfaktas test.

Mördarfluga på väg till Sverige

Snart kan Sverige vara invaderat av en ny art av bananflugor som förväntas orsaka stora skador på frukt och bär.

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.
Laboratorietest

Rätt spade kan göra halva jobbet

Det går att spara både svett och tårar genom att välja rätt spade för höstens trädgårdsarbeten. Spadarnas hållbarhet skiljer sig också mycket åt, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.