Testfakta har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett laboratorietest av åtta olika bäddmadrasser med en prislapp från 2 800 till 7 500 kronor. Samtliga med en tjocklek på mellan 6 till 8 cm och med en kärna av latex, skum eller mer formbart memory-skum.
Laboratorietestet omfattar ergonomi, andningsförmåga, kvalitet och uthållighet samt renhet från hälsovådliga kemikalier.
[PDF]
I ergonomidelen placeras bäddmadrasserna på en relativt hård resårbotten med dålig tryckavlastning och dåligt stöd för kroppen. Testerna utförs av tyska Ergonomie Institut München (EIM) som även mäter hur bra bäddmadrassen ventilerar bort fukt från kroppen. Mätningen görs under 7 timmar med en provdocka som håller en kroppstemperatur på 36°C och svettas likt en normal person under sömn.
— I testerna har bäddmadrasserna lagts på en hårdare sängbotten med mindre bra ergonomiska egenskaper. Vi kan då se hur de olika bäddmadrasserna förbättrar bäddens ergonomi, säger Florian Heidinger på Ergonomie Institut München, som utfört de ergonomiska testerna.
Men om du redan har en riktigt bra säng så är bäddmadrassens egenskaper enligt det här testet mindre viktiga. Då riskerar bäddmadrassen i stället att försämra sängens ergonomi. Har man en bättre resårbotten är det alltså ingen större vits med en tjockare bäddmadrass.
Kan då en bra bäddmadrass kan rädda en hopplöst nedlegad säng med stöd som en hängmatta?
— En bra bäddmadrass räcker inte för att kompensera den här typen av mer allvarliga problem säger Florian Heidinger.
Det statliga, svenska laboratoriet Research Institutes of Sweden (RISE) har testat om bäddmadrassernas skumkärna får bestående sättningar efter en tids användning, alltså om det över tid finns risk att det bildas nedsänkningar i madrassen där man legat mycket.
— Om man får kompressioner finns det risk att madrassens egenskaper kommer att förändras. Sett över en längre tid finns det risk för problem, säger Bengt-Åke Andersson, som är ansvarig testutförare på RISE.
Bäddmadrassens kärna komprimeras i fuktig och varm miljö för att simulera trycket från en person som ligger i sängen. Sämre skummaterial får en bestående sättning efter kompressionstestet och förlorar sin spänst.
— Risken är stor att en del av de testade madrasserna får bestående deformationer efter ett par års användning. Processen går långsamt, så det är inte säkert att man märker det som användare, säger Bengt-Åke Andersson, som är ansvarig testutförare på RISE.
Sammantaget bäst, när alla testade parametrar vägs samman, är bäddmadrassen Sleep Delux från Mio. Den får genomgående höga betyg och placerar sig i topp när det gäller bäddmadrassens förmåga att förbättra sängens ergonomi.