Altantider –här är de giftfria alternativen

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.

Ia Wadendal
Ia Wadendal Publicerad: 31 Maj, 2013
Läs senare

Det är lätt att fastna för tryckimpregnerat när man ska välja virke till altanen. Det har en hållbarhet på mellan 20 och 40 år, det är lättarbetat, och är dessutom absolut billigast av de material som man kan använda.

Men det går inte att komma ifrån att tryckimpregnerat virke är dåligt för miljön. Trots att de mest farliga ämnena som arsenik och kreosot inte längre används i virke som säljs till allmänheten, behandlas det ändå med medel som är farliga för både djur och växter. Dessutom förstörs inte de giftiga ämnena i virket vid vanlig förbränning, utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar.

Såväl Kemikalieinspektionen som Naturskyddsföreningen anser att man bör undvika tryckimpregnerat virke, och titta på alternativen istället.

– Jag tycker att man noga ska överväga behovet, och välja obehandlat virke i första hand. Kärnfuru, lärk, ek och cederträ är några alternativ. Det har också kommit en kiselbaserad teknik som ser mycket lovande ut, säger Henrik Appelgren, doktor i toxikologisk genetik och hälsoriskbedömare vid Kemikalieinspektionen.

Impregnerat trä skyddar mot rötangrepp, och även mot svamp och mögel om det underhålls regelbundet med träskyddsmedel. Vid tryckimpregnering använder man oftast vattenlösliga träskyddsmedel som innehåller koppar – det ger en grön färg. En annan process – vakuumimpregnering – innebär att ofärgade lösningsmedelsburna träskyddsmedel används.

Nordiska Träskyddsrådet har utarbetat en branschstandard med olika skyddsklasser som följer Kemikalieinspektionens reglering. Impregnerat virke kontrolleras också regelbundet av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Eftersom kemikalierna i virket är fixerade i träet ska det inte vara någon fara vid hudkontakt till exempel.

– Det är troligen en mycket liten risk för hälsan eftersom den aktiva substansen finns kvar i väldigt liten omfattning efter att träet behandlats. Men det är ändå onödigt att använda det, säger Henrik Appelgren och hänvisar till att koppar är giftigt för vattenlevande växter och djur.

Till odlingsbänkar, trädgårdsmöbler och sandlådor för barn bör man inte använda tryckimpregnerat virke.

Mikael Westin, generalsekreterare i Nordiska Träskyddsrådet, NTR,  tycker i sin tur att ingen behöver vara orolig för att köpa tryckimpregnerat virke som har NTR-märkning:

–Nuförtiden är det en så väldigt liten del av virket som innehåller koppar. Om man tar en löpmeter trallvirke på 3,6 kilo är det bara cirka sex gram som är ren koppar, säger han.

Det går dock att hitta virke som har en hållbarhet på mellan 10 och 20 år med en naturlig motståndskraft mot röta. Nackdelen är att de mer miljövänliga alternativen kostar mer.

Lärk, ek och ceder är några exempel, men även värmebehandlat trä och det nya ekologiska Organowood – där inga biocider eller tungmetaller används – kan vara värt att reflektera över. Träkomposit som är tillverkat av träspill och återvunnen plast är i princip helt underhållsfritt.

Tidigare fanns det även linoljeimpregnerat och vaxat virke – det är numera rätt ovanligt och svårt att hitta. Linoljeimpregneringen har inte uppnått tillräcklig kvalitet – träet svartnar väldigt snabbt.

 

Fakta

Tryckimpregnerat virke

Det finns flera olika kemiska ämnen som används för att impregnera trä. Det vanligaste i produkter som säljs till privatpersoner är virke med kopparföreningar. Kopparimpregnering är godkänt för att användas ovan mark, men är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur.

Andra ämnen som kan användas för impregnering av virke är till exempel borsyra, tebukonazol och zink – samtliga är skadliga för miljön.

Kasserat tryckimpregnerat virke klassas som miljöfarligt avfall och måste lämnas till återvinningscentral. Man får under inga omständigheter elda upp det hemma.

Grönt tryckimpregnerat kostar omkring 110 kr/kvm, och brunt cirka 140 kr/kvm.

Källor: Kemikalieinspektionen, bygghandeln

Åtta alternativa material till altanbygget

• Lärk, oftast med ursprung i Sibirien. Hållbart och med motståndskraft mot röta. Ganska dyrt, och något tveksamt med tanke på transportsträckorna. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ek är hårt och hållbart och har en naturlig motståndskraft mot röta. Måste skruvas med rostfri skruv eftersom eken avger garvsyra vid fuktigt väder, och vanliga trallskruvar klarar inte det. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Kärnfuru är den innersta delen av furun som är fetare och mer hållbar. Kärnfuru är tåligt mot röta, men har bara hälften så lång livstid om man jämför med tryckimpregnerat virke. Kan variera i kvalitet, och kräver underhåll med träolja. Priset ligget på cirka 230 kr/kvm.

 

• Organowood är nordisk furu som modifierats industriellt med kiselämnen som binds till fibrerna och skapar en barriär mot rötangrepp och flamskydd. Det ska enligt tillverkaren vara fritt från biocider och tungmetaller, och mycket hållbart. Underhålls med träskyddsolja. Trallvirket har fått klass A-rekommendation av Sunda Hus och har tio års rötskyddsgaranti. Cirka 400-500 kr/kvm.

 

• Värmebehandlat trä, oftast av furu men nästan alla träslag kan behandlas i denna kemiska process med värme och vattenånga. Tåligt mot röta men kan bli sprött och det finns risk för sprickor. Kan behöva förborras. Kräver underhåll med träolja. Cirka 300 kr/kvm.

 

• Ceder har en naturlig motståndskraft mot röta och svampöverväxt. Tveksamt med tanke på långa transporter vid import. Kräver underhåll med olja eller lasyr för att behålla rödbrun färg. Dyrt, kostar mellan 400 och 500 kr/kvm.

 

• Träkomposit är virke av träspill och återvunnen plast. Det är mycket hållbart och i princip underhållsfritt. De flesta tillverkare garanterar att det är giftfritt och inte skadar miljön. Kräver ett tätt regelverk under, har inte samma bärighet som furu. Dyrt, kostar mellan 600 och 1200 kr/kvm.

 

• Tropiska träslag, som bankirai, cumaro och ipé. Mycket hårt virke som är tåligt och underhållsfritt, men rätt dyrt. Kräver ofta förborrning. Tveksamt ur etisk vinkel. Köp bara sådant som är certifierat och har FSC-märkning. Dyrt, mellan 300 och 800 kr/kvm.

Källor: Träskyddsföreningen, bygghandeln, tillverkare

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.