Knark i bantningsmedel

Knark i bantningsmedel

En granskning av 34 bantningsmedel på internet visar att många innehöll hälsofarliga medel. De flesta innehöll ämnen som klassas som läkemedel och det gör försäljningen olaglig.

Susanne Ståhl Publicerad: 31 Maj, 2007
Läs senare
Den som köper bantningsmedel på internet riskerar att få i sig hälsofarliga ämnen. Bland annat efedrin, som påminner om kokain. Det visar en granskning som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket gjort.
Av 34 inköpta bantningsprodukter innhöll hälften farliga ämnen, som efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. De flesta produkterna, 27 stycken, innehöll ämnen som gör att de klassificeras som läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel är försäljningen olaglig. Ett bantningsmedel kan klassificeras som läkemedel eller livsmedel beroende på vilka ämnen det innehåller (och i vilken dos), hur det fungerar och vilka påståenden som försäljaren gör om produkten.
– Studien visar att det kan finnas risker med bantningspreparat. Bland dem som klassificeras som livsmedel varnar vi för produkterna Fatburner Boost, Termoxical, och Thermo Shred, som vi anser kan medföra klara hälsorisker, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Ämnena efedrin och synefrin kan ge biverkningar på hjärt-kärlsystemet, men också psykiska biverkningar. På flera förpackningar angavs det inte i innehållsförpackningen att produkterna innehöll dessa ämnen. På två stod det att produkten innehöll "bitter orange", som betyder pomerans på engelska och som synefrin kan utvinnas ur.
– Det är viktigt att man som patient berättar för sin läkare om man använder någon form av bantningspreparat. Dessa okontrollerade bantningsmedel kan ge upphov till biverkningar som kanske annars kopplas samman med annan samtidig medicinering säger Barbro Gerdén, specialistläkare på Läkemedelsverket.
    Läkemedelsverket kommer att vidta åtgärder mot företag som säljer produkter som räknas som läkemedel men som inte är godkända.
Företagen ansvarar för att bantningsprodukter som räknas som livsmedel inte är skadliga för hälsan. För de företag som ingår i undersökningen och har en känd adress i Sverige kommer Livsmedelsverket att informera berörd kommun, som är ansvarig kontrollmyndighet.
Livsmedelsverket kommer även fortsättningsvis, i samarbete med Konsumentverket, att granska försäljningen av bantningsprodukter på Internet.

facebook Comments

Fler nyheter

Så gäller försäkringen vid sommarens vanligaste stölder

Cykel- och fickstölder tillhör brotten som ökar mest under sommaren. Men vilken ersättning du får om du drabbas kan skilja stort mellan olika hemförsäkringar, visar Testfaktas genomgång.

Färre väljer ekologiskt på Systemet

Försäljningen av ekologiska drycker på Systembolaget har minskat med hela 16 procent under årets tre första månader, skriver Ekoweb.
Laboratorietest

Låg kvalitet på lakanen

Slitstarka lakan som varken noppar sig eller tappar formen är svåra att hitta i svenska butiker. Prislappen ger heller ingen bra vägledning. I Testfaktas test är det dyraste lakanet visserligen bäst, men det billigaste hamnar på en god andraplats.

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.
Laboratorietest

Så mycket försämras skyddet i solkläderna

Solskyddskläder till barnen är en självklar investering för många familjer inför semestern. Men det är stora skillnader på hur bra solskyddet sitter i när plaggen används, visar Testfaktas test.

Mobiloperatörerna luras om 4g-hastigheten

Surfhastigheten med 4g ligger långt ifrån vad operatörerna lovar, enligt ett test som tidningen PC för Alla har gjort.

Så väljer du rätt pulsklocka

Elit eller nybörjare – alla som tränar kan ha hjälp av en pulsklocka för att nå bättre resultat. Men modellerna är många, prisspannet enormt, och för den som överväger köp finns mängder av finesser att ta ställning till. Testfakta reder ut de viktigaste skillnaderna.
Laboratorietest

Lika bra solskydd i billiga brillor

Dyra solglasögon med hög trendfaktor skyddar inte bättre mot solljuset än vad ett par lågprisbrillor gör, visar Testfaktas test. Vad du däremot får med ett par dyrare glasögon är bättre reptålighet.

Så tjänar företagen på öppet köp

Att erbjuda öppet köp är inget måste för butiker, trots det blir returvillkoren allt generösare. Men det handlar inte bara om ökad service, utan också om att vi ska handla mer. – Jag har en misstanke om att konsumenter begår systematiska misstag när det gäller öppet köp, säger ekonomiforskaren Robert Östling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.