– Ett normalt hushåll kan spara många hundralappar per år genom att byta ut traditionella glödlampor mot lågenergilampor, säger Kalle Hashmi som är ansvarig för belysningsfrågor på Energimyndigheten.
För att ta reda på vilka lågenergilampor som är bäst har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) på uppdrag av Testfakta laboratorietestat åtta vanliga märken.
Trots att samtliga tillverkare förutom Osram, Anslut och IKEA anger att deras lampor ger ett ljusflöde motsvarande en vanlig 60 watts glödlampa, klarar ingen av de testade lamporna det.
Bäst ljus ger lamporna från Philips och Tero medan lampan från Swedlux ger sämst.
– En del av de testade lamporna ger inte speciellt bra ljus, oavsett vad det står på förpackningen. På liknande sätt varierar ”brinntiden”. Tidigare tester visar att det inte är ovanligt att en lampa slocknar efter tusen timmar trots att det på förpackningen står att den håller betydligt längre, säger civilingenjör Gösta Werner vid SP som svarade för testet.
Även tiden från det att strömmen slagits på tills att lampan är helt tänd varierar mellan lamporna. Snabbast är Swedlux som dock ger sämst ljus. Längst tid – sju minuter – tar Ikeas lampa på sig.
Ett par av lamporna, Swedlux och Tero, fungerar inte när det är kallt ute (minus tio grader).
– Trots att många använder lågenergilampor i utebelysningen framgår det ytterst sällan på förpackningen eller i butiken om lamporna är lämpade för det eller inte. Vårt test visar att en del av lamporna överhuvudtaget inte tänds när det är kallt, medan andra ger väldigt dåligt ljus, säger Gösta Werner.
– Lågenergilampor är bra om och när de fungerar. Därför bör man som konsument vara uppmärksam på i vilken miljö de ska användas i. Det borde också vara tydligare och bättre information på förpackningarna. Man ska inte behöva slå i speciella lampkataloger för att få fram den informationen.
Kalle Hashmi, ansvarig för belysningsfrågor vid Energimyndigheten, berättar att det inte finns någon allmänt accepterad standard för lågenergilampor.
– EU har tagit fram en kravlista. Men den är frivillig, vilket innebär att det är ytterst få länder som följer den.
– En del av de lågenergilampor som säljs i Sverige är bra, medan andra är rena skräpet. Problemet för konsumenterna är att de ofta inte vet vad de får, utan är utlämnade till vad leverantören skriver på förpackningen. Förutom att informationen ofta är bristfällig, och i bland till och med direkt vilseledande, kan den vara svår att förstå för många människor, säger Kalle Hashmi.
Vad är det som inte står på förpackningarna?
– Ofta saknas det information om att lampan till exempel är känslig för fukt och därför inte bör placeras i ett badrum eller att den inte är lämplig utomhus.
Borde inte ni på Energimyndigheten se till att det införs en gemensam standard?
– Jo. Vi borde sätta oss ner med handeln och komma överens om att EU:s kravlista ska användas i Sverige. Vi borde också regelbundet testa de lampor som säljs i Sverige och informera om vilka som uppfyller kraven och vilka som inte gör det. Det är det enda sättet att få ordning på detta.
Av de testade lamporna är Osrams bäst medan lampan från Swedlux både är sämst och dyrast.
En dyr lampa är alltså inte detsamma som en bra lampa?
– Tester av amerikanska, brittiska och danska myndigheter visar att det inte finns ett direkt samband mellan pris och prestanda, säger Kalle Hashmi.
