Strykjärnen får inte upp ångan

Strykjärnen får inte upp ångan

Laboratorietest

Låga temperaturer, dålig ångkapacitet och svårt för bomull. Strykjärnen i Testfaktas laboratorietest får genomgående svaga betyg.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 25 Nov, 2011
Läs senare

De flesta skulle nog slippa stryka sina skjortor och blusar. Men få har väl råd med egen butler. Testfakta gav textillaboratoriet Swerea IVF i Mölndal jämföra sju vanliga ångstrykjärn i prisspannet 300 kronor till 900 kronor. Resultaten är inte särskilt upplyftande – åtminstone inte för den som har mycket bomullskläder i garderoben.

Varje strykjärn fick under standardiserade former stryka två skrynkliga bomullstyg och två tyg i viskos. Efter strykningen bedömde laboratoriet hur släta tygen var utifrån en amerikansk branschstandard.
Viskos klarar flera av strykjärnen hyfsat. Och skillnaden är tydlig mellan OBH som är bäst och Tefal och Bosch som är sämst. Men när det kommer till bomullstyg är det ingen skillnad alls mellan järnen. Alla strykjärn är helt enkelt lika dåliga och får betyget 1,5 av 5.
– Bomull är svårare att få slätt och det krävs högre temperatur och mer ånga, säger Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea IVF.

[PDF]

Testet visar också att strykjärnen inte kommer upp i rätt temperaturer. För bomullstyg (tre prickar) ska temperaturen helst ligga på strax under 200 grader för att ge ett så bra resultat som möjligt. Men inget märke kommer upp i mer än 180 grader. Och tittar man på medeltemperaturen är det flera järn ligger på omkring 150 grader. 
– Med de här strykjärnen behöver man vrida på max-läget när man stryker bomull. Det stämmer bättre överens med rekommenderad temperatur för bomull, säger Helena Hjärtnäs.

I betygsättningen av strykjärnens värmeförmåga har även hänsyn tagits till skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur.
– Det är viktigt att strykjärnet ger en hög men också jämn temperatur. Tittar man på exempelvis Melissa så skiljer det över 50 grader mellan högsta och lägsta temperatur vid tre prickar. Det är väldigt mycket, säger Helena Hjärtnäs. 

För bomullstyg är även vattenångan viktig för strykresultatet. Men inte heller ångkapaciteten håller vad den lovar. Flera strykjärn deklarerar en ångkapacitet på 40 eller 50 gram vatten per minut. Men bara Philips når över 30 gram.
– Den enda som håller var den lovar är Melissa men de lovar å andra sidan minst, säger Helena Hjärtnäs.

En annan aspekt av ångkapaciteten är hur snabbt och effektivt strykjärnet puffar ut vattenångan. Med Philips får man 14 puffar och därefter måste man vänta i fem sekunder. Det kan jämföras med Bosch som ger tre puffar och sedan måste man vänta i hela 20 sekunder.
– Det här har mer med tid än kvalitet att göra. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen.

Att just tidsaspekten är viktig kan säkert många stressade morgonstrykare skriva under på. Därför jämförde laboratoriet även hur lång tid det tar för varje strykjärn att bli varmt. Eller rättare sagt – tills dess att lampan släcks. För även om strykjärnen i testet är snabba på att slockna betyder det inte att de är tillräckligt varma, visar laboratoriets mätningar. Ställer man in järnen på bomull är det till exempel bara Philips som har en okej starttemperatur. Övriga kommer inte upp i mer än dryga 100 grader vilket är långt under de 200 grader som eftersträvas. Här verkar det alltså som att tillverkarnas iver över att visa upp en snabb start snarare går ut över strykresultatet.
– Ja, att stryka en bomullsskjorta vid hundra 100 grader är inte särskilt lätt. Man bör nog vänta ytterligare en stund efter att lampan släckts, säger Helena Hjärtnäs.

En som inte är särskilt förvånad över de dåliga testresultaten är Daniel Özboyaci, vice vd på Sturebadstvätten som tvättar och stryker kläder och linne åt flera fashionabla hotell i Stockholm. Han tror att mycket hänger på strykjärnens ångkapacitet.

– För att få ett bra resultat krävs det en bit över 30 gram vatten per minut. Samtidigt är det svårt att få det riktigt slätt utan den typ av pressar som vi använder, säger han.

Vad ska man tänka på när man använder ett ångstrykjärn? 
– Se till att vattenaggregatet är helt fyllt, annars fungerar inte det inte som det ska. Har man inte använt strykjärnet på länge ska man låta det ånga ut ordentligt och börja med att stryka på en handduk. Ibland kan det bildas avlagringar som ger fläckar, säger Daniel Özboyaci.
– Ett annat bra tips är att sträcka och dra i plagget som man ska stryka så blir det lättare att få det slätt. Ofta krymper tyget något i tvätten.

 

Fakta

Följande strykjärn har testats:

  • Bosch Sesixx B3
  • Braun Textyle 7, 770
  • Coline 34:3011
  • OBH Nordica Racing 300i TS, 2108
  • Philips GC4490
  • Melissa 651-054
  • Tefal Aquaspeed 335

Två exemplar av varje fabrikat skickades in till laboratoriet.

Slätgörning
Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker. Två tyg i bomull och två tyg i viskos skrynklades genom att fuktas i klimatskåp i två timmar och hängtorka i 24 timmar. Därefter testade laboratoriepersonalen varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnens egen vikt användes som presskraft.

Efter själva strykningen fick tygen återigen hängtorka i 24 timmar och sedan bedömde laboratoriepersonalen slätheten enligt standarden AATCC. Bedömningen gjordes på en betygskala från 1 till 5 där 5 är bäst.

Värmeförmåga
Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (1,2 eller 3 prickar) för olika tygtyper. Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Så länge man inte överstiger dessa max-gränser är det dock bättre ju högre temperatur järnen kommer upp i.

Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar samt vid max-läge. Inget strykjärn översteg max-temperaturen för något läge. Däremot skiljde det i medeltemperatur mellan fabrikaten.

Starttid
Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (enligt tillverkaren).

Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.

Ångkapacitet
Varje strykjärn ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning. Resultatet redovisas som gram vatten/minut och är ett medelvärde av tre mätningar. Laboratoriet mätte dessutom antalet puffar som strykjärnen ger ifrån sig samt väntetiden mellan puffarna. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen

Betygsättning
Testresultaten i de olika momenten har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. Delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande: slätgörning 50 procent, väremeförmåga 20 procent, starttid 10 procent, ångkapacitet 20 procent.

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.