För bara några tusenlappar kan vem som helst bli ägare till en egen kamerautrustad obemannad luftfarkost. Och intresset har fullkomligt exploderat. På hobbykedjan Hobbex har försäljningen ökat med närmare 500 procent sedan förra året.
– En förklaring är att drönare finns i så många olika varianter, från pyttesmå minidrönare för några hundralappar till stora monster för tiotusentals kronor, säger företagets e-handelschef Peter Olsson.
En minidrönare är egentligen inte mer än en uppdaterad radiostyrd helikopter, en rolig leksak för barnen eller humörhöjare på kontoret. Men för några tusenlappar får du en mer avancerad pryl med längre räckvidd, kamera och en massa kul funktioner. Du kan till exempel se vad drönaren filmar direkt i din mobil eller via videoglasögon.
– Möjligheten att ta egna flygbilder har också drivit på försäljningen, säger Peter Olsson.
Men drönarnas fantastiska fotomöjligheter och långa räckvidder ställer också nya krav på användare och myndigheter. I dag är reglerna för hur och var man får använda sin drönare inte glasklara. Att filma med drönaren kan till exempel vara ett brott mot kameraövervakningslagen. Just nu pågår ett rättsfall i Skåne där Länsstyrelsen gav en person nej till att filma sina ägor, men Förvaltningsrätten gav personen rätt. Domslutet överklagades i sin tur av Datainspektionen och nu väntas ett nytt beslut i Kammarrätten senare i år. Ett liknande fall pågår även i Linköping.
– Det är jätteviktigt att vi får en tydlig praxis. Vi kommer inte agera i den här typen av ärenden till dess att vi fått en lagakraftvunnen dom på området, säger Henrik Kvennberg på Länsstyrelsen i Skåne.
Den som vill använda drönare för kommersiellt bruk måste dessutom ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen. Vid första kvartalet 2015 hade man gett över 600 tillstånd, vilket är en fördubbling jämfört med samma period i fjol. Rémi Vesvre, ledningsstrateg vid Transportstyrelsen, ser på utvecklingen med både tillförsikt och oro. Han tycker att man nästan kan jämföra med hur det var i internets barndom.
– Visst finns det risker, men också oändligt med möjligheter. De ansökningar vi får in handlar om alltifrån mäklare som vill filma ett hus inför en försäljning till organisationen Missing People som vill använda drönare med infraröda kameror för att leta efter försvunna personer, säger han.
Den stora utmaningen, enligt Rémi Vesvre, är hur man ska hantera att så många ska samsas i luftrummet och hur man får ut information till allmänheten om vilka regler som gäller. Än så länge har vi varit förskonade från allvarliga olyckor där drönare varit inblandade. Men vid flera tillfällen har flygtorn rapporterat in drönare som flyger nära flygplatser. Nyligen fick till exempel Bromma flygplats stänga ned tillfälligt på grund av en obemannad luftfarkost.
– Det finns flygförbudszoner runt alla svenska flygplatser, liksom runt kärnkraftverk, fängelser med mera, vilket innebär att man i princip inte får flyga drönare i Stockholm eller många andra tätorter så länge du inte har ett särskilt tillstånd.
Utanför dessa zoner går det bra att flyga. Men du får inte låta drönaren flyga längre än att du ser den eller högre upp än 120 meter från marken. Det gäller också att använda sitt sunda förnuft när man flyger, menar Rémi Vesvre.
– Ibland ser man drönare som flyger över motorvägar eller cykelbanor, vilket jag inte tycker är en bra idé. Risken är att bilister och cyklister tittar på drönaren i stället för på vägen.