Intresset för drönare har exploderat

Intresset för drönare har exploderat

De säljer slut i butik och myndigheterna bombarderas med ansökningar. Samtidigt är rättsläget för var och hur man får använda drönare oklart.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 25 Maj, 2015
Ta bort

För bara några tusenlappar kan vem som helst bli ägare till en egen kamerautrustad obemannad luftfarkost. Och intresset har fullkomligt exploderat. På hobbykedjan Hobbex har försäljningen ökat med närmare 500 procent sedan förra året.

– En förklaring är att drönare finns i så många olika varianter, från pyttesmå minidrönare för några hundralappar till stora monster för tiotusentals kronor, säger företagets e-handelschef Peter Olsson. 

En minidrönare är egentligen inte mer än en uppdaterad radiostyrd helikopter, en rolig leksak för barnen eller humörhöjare på kontoret. Men för några tusenlappar får du en mer avancerad pryl med längre räckvidd, kamera och en massa kul funktioner. Du kan till exempel se vad drönaren filmar direkt i din mobil eller via videoglasögon.  
– Möjligheten att ta egna flygbilder har också drivit på försäljningen, säger Peter Olsson.

Men drönarnas fantastiska fotomöjligheter och långa räckvidder ställer också nya krav på användare och myndigheter. I dag är reglerna för hur och var man får använda sin drönare inte glasklara. Att filma med drönaren kan till exempel vara ett brott mot kameraövervakningslagen. Just nu pågår ett rättsfall i Skåne där Länsstyrelsen gav en person nej till att filma sina ägor, men Förvaltningsrätten gav personen rätt. Domslutet överklagades i sin tur av Datainspektionen och nu väntas ett nytt beslut i Kammarrätten senare i år. Ett liknande fall pågår även i Linköping.
– Det är jätteviktigt att vi får en tydlig praxis. Vi kommer inte agera i den här typen av ärenden till dess att vi fått en lagakraftvunnen dom på området, säger Henrik Kvennberg på Länsstyrelsen i Skåne.

Den som vill använda drönare för kommersiellt bruk måste dessutom ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen. Vid första kvartalet 2015 hade man gett över 600 tillstånd, vilket är en fördubbling jämfört med samma period i fjol. Rémi Vesvre, ledningsstrateg vid Transportstyrelsen, ser på utvecklingen med både tillförsikt och oro. Han tycker att man nästan kan jämföra med hur det var i internets barndom.
– Visst finns det risker, men också oändligt med möjligheter. De ansökningar vi får in handlar om alltifrån mäklare som vill filma ett hus inför en försäljning till organisationen Missing People som vill använda drönare med infraröda kameror för att leta efter försvunna personer, säger han.

Den stora utmaningen, enligt Rémi Vesvre, är hur man ska hantera att så många ska samsas i luftrummet och hur man får ut information till allmänheten om vilka regler som gäller. Än så länge har vi varit förskonade från allvarliga olyckor där drönare varit inblandade. Men vid flera tillfällen har flygtorn rapporterat in drönare som flyger nära flygplatser. Nyligen fick till exempel Bromma flygplats stänga ned tillfälligt på grund av en obemannad luftfarkost.

– Det finns flygförbudszoner runt alla svenska flygplatser, liksom runt kärnkraftverk, fängelser med mera, vilket innebär att man i princip inte får flyga drönare i Stockholm eller många andra tätorter så länge du inte har ett särskilt tillstånd. 

Utanför dessa zoner går det bra att flyga. Men du får inte låta drönaren flyga längre än att du ser den eller högre upp än 120 meter från marken. Det gäller också att använda sitt sunda förnuft när man flyger, menar Rémi Vesvre.

– Ibland ser man drönare som flyger över motorvägar eller cykelbanor, vilket jag inte tycker är en bra idé. Risken är att bilister och cyklister tittar på drönaren i stället för på vägen.

Fakta

Så mycket drönare får du för pengarna

300 – 2000 kronor

Enklare leksaker till barnen eller kontoret. De lite dyrare har kamera och FPV-funktion – first person view – där du kan se filmen via videoglasögon eller på skärm.
Flygtid: 6-9 minuter
Räckvidd: ca 50-70 meter

3000 – 7000 kronor
Mer avancerade kameror, stabilare flygning och bra funktioner som att drönaren återvänder hem när batterierna tar slut eller att köra med hjälp av gps.
Flygtid: Upp till 20 minuter
Räckvidd: ca 100-1000 meter

9000 kronor och uppåt
Kameror som går att vinkla bättre. Fler och mer intelligenta funktioner som ”no flyzones” där drönaren är programmerad för att inte kunna användas i områden där flygförbud råder. Eller att den återvänder hem och landar säkert även om du tappar kontrollen över den.
Flygtid: 20-25 minuter
Räckvidd: ca 1000 meter
 

Regler kring drönare
* Runt alla flygplatser, kärnkraftverk och fängelser finns flygförbudszoner där du inte får flyga drönare utan särskilt tillstånd. Mer information om dessa zoner finns på Transportstyrelsens hemsida och inom kort släpper Luftfartsverket en karttjänst där zonerna är utmärkta.  
* Utanför flygförbudszonerna går det bra att flyga sin drönare, men inte högre upp än 120 meter från marken eller längre bort än att du kan se den (cirka 500 meter).
* I dagsläget råder oklarhet kring huruvida du får filma med din drönare på allmän plats eller om det bryter mot kameraövervakningslagen. Senare i år förväntas Kammarrätten ta upp ett fall och domen kan bli prejudicerande.
* För att sprida filmer/foton tagna från drönare på till exempel internet krävs tillstånd från Försvarsmakten. Det går dock att ansöka om självgranskning av bilderna. Det innebär att du ges tillstånd att själv ansvara för att de bilderna inte medför skada för Sveriges försvar. Mer information finns på Försvarsmaktens hemsida.
* För att använda drönare i kommersiellt syfte krävs tillstånd från Transportstyrelsen.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.