Omtvistat ämne i flera skinkor

Omtvistat ämne i flera skinkor

Laboratorietest

Fetma, allergier och leverskador. Trots nya forskarlarm får nästan hälften av skinkorna sin smak från tillsatt glutamat. Det visar Testfaktas analys av nio fabrikat av rökt smörgåsskinka.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 8 Nov, 2008
Ta bort

I Storbritannien är det portförbjudet hos flera av de största livsmedelskedjorna och i USA skyltar restauranger med att deras mat inte innehåller ämnet. I Sverige däremot hittar man tillsatt glutamat, ofta syntetiskt framställt, i nästan varannan rökt smörgåsskinka – bland annat i skinkorna från Coop och ICA Gott Liv. Det visar den analys som Testfakta låtit laboratoriet Eurofins i Lidköping göra.
– Jag blir väldigt förvånad att Coop som säger sig ta ansvar och lyssna på konsumenterna fortfarande tillsätter glutamat. Eller ICA Gott Liv som marknadsför sig som hälsosamma. Det är närmast skandalöst, säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges konsumenter i samverkan. 
   Riskerna med smakförstärkaren glutamat har debatterats flitigt den senaste tiden. Ämnet finns naturligt i många livsmedel och precis som salt behövs det för att vissa av kroppens funktioner ska fungera ordentligt. Men flera nya forskarstudier kopplar ihop för höga doser av glutamat med risker för bland annat fosterskador, olika former av allergiska besvär, lever- och nervskador samt fetma.
– Glutamat blockerar ett av våra viktigaste mättnadshormoner i hjärnan vilket gör att vi äter mer av produkten.  Dessutom minskar glutamat kroppens egen fettförbränning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
   När det gäller övriga hälsorisker bygger forskningen främst på djurförsök. Och på Livsmedelsverket anser man inte att det finns i någon anledning till nya rekommendationer eller regeländringar.
– Vi anser inte att det framkommit några vetenskapliga bevis för att glutamat skulle vara farligt för människor i de doser det handlar om. Visst kan det finnas de som är överkänsliga. Men eftersom tillverkaren måste deklarera tillsatser går det ju att undvika produkter med tillsatt glutamat, säger Nils-Erik Ilbäck, professor på toxikologiska enheten på Livsmedelsverket.
   Men det är en ståndpunkt som inte Charlotte Erlanson-Albertsson köper. – Det här går ju inte att testa på människor och därför borde Livsmedelsverket ta den forskning som gjorts på djur på allvar och använda sig av försiktighetsprincipen.
   Hon anser också att märkningen av glutamat borde bli bättre.
– Det räcker inte att det bara står E621 i innehållsdeklarationen. Vem fattar vad det betyder som inte är insatt, säger hon.
På ICA är man väl medveten om den debatt som varit kring glutamat och enligt Jenny Egeland på företagets presstjänst är man nu på väg att ta bort tillsatsen ur hela sitt charksortiment.
– Men vi gör det inte av hälsoskäl utan för att konsumenterna vill det. Enligt Livsmedelsverket är glutamat helt ofarligt. Vi måste dock först säkerställa att skinka och andra produkter inte förlorar i smak. Så någon tidsplan kan jag inte ge, säger hon.
   Även Coop har känt av konsumenttrycket.
– Det är tydligt att våra konsumenter vill ha renare produkter med färre tillsatser. Vår ambition är att nya skinkor utan tillsatt glutamat kommer att finnas i butik någon gång i mars 2009, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop.

Hög salthalt i skinkorna
Eurofins analyserade även salt-, fett- och vattenhalten i skinkorna. Enligt livsmedelsverket är salthalten hög i en produkt om den överstiger 1,25 gram salt per hundra gram mat. De testade skinkorna har en salthalt på mellan 2,5 och 3,8 gram per hundra gram, vilket alltså är klart över Livsmedelsverkets rekommendationer.
– För skinka och andra charkuterivaror finns begränsningar i hur låga halterna kan vara med tanke på hygien och hållbarhet. Detta är en anledning till att vi inte har något saltkrav i nyckelhålet för dessa produkter. Men Livsmedelsverket vill ha en generell sänkning av saltintaget, kommenterar Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Fakta

• Testfakta har testat följande fabrikat av skivad, rökt smörgåsskinka: Lönneberga, Jacobsdals, Coop, Pärsons, Ica Gott Liv, Lithells, Eldorado, Euroshopper och X-tra.
• Den kemiska analysen som har utförts av Eurofins i Lidköping omfattar följande: näringsvärde (fett, protein, och vatten), halt av natriumglutamat och salthalt.
• Dessutom har Testfakta gått igenom vilka olika tillsatser, e-nummer, som finns i skinkorna.
• Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta/glutamat
Glutamat finns naturligt i många livsmedel men kan även tillsättas som smakförstärkare. Tillsatt glutamat måste redovisas i innehållsdeklarationen, då kallas det glutamat, smakförstärkare, MSG eller deklareras med beteckningarna E620-E625.
Glutamat får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. Enligt Livsmedelsverket finns inte någon misstanke om att glutamat i de mängder som används i mat skulle kunna ge skadliga effekter. Men forskarna är inte överens. Nya studier varnar för potentiella risker med glutamat så som fosterskador, astmaanfall, fetma, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, lever- och nervskador samt försämrad syn. Dessutom kan det påskynda demenssjukdomar.

Umami brukar kallas för den femte grundsmaken, förutom surt, salt, sött och beskt, och beskrivs ofta som smaken av protein. Den finns naturligt i livsmedel, men kan även uppnås med hjälp av tillsatt glutamat. Umamismaken lyfter fram smaken hos de andra ingredienserna i maten. I det asiatiska köket är umamismaken vanlig, bland annat i fisksås och soja.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.