Välj rätt underställ i vinter

Välj rätt underställ i vinter

Fyra underställströjor av olika material hänger på en trädgren.
Ull, syntet, bambu eller siden? Testfakta har jämfört och synat några påståenden om materialen. Foto: Lotta Hedin

Klädlagret närmast kroppen är A och O för den som vill hålla värmen. Men det finns flera löften som du bör se upp med. Testfakta guidar till rätt underställ.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 jan, 2019
Läs senare

Med ett bra underställ närmast kroppen blir det betydligt behagligare att vara ute den här tiden på året. Men vilken sort ska man välja? Testfakta har jämfört underställ i ull, syntet, bambu och siden. Slutsatsen är att det gäller att tänka till innan du slår till. Som framgår av tabellen nedan har de olika materialen olika för- och nackdelar.

[PDF]

Det finns också flera påståenden om underställ att se upp med i butiken:

Undvik kläder med antibakteriell behandling
Många underställsanvändare har upplevt problem med att särskilt syntetunderställ börjar stinka svett efter ett antal användningar. Det är inte så konstigt - i studier har det visat sig att vissa bakterier trivs och kan bita sig fast bättre i syntetmaterial än i till exempel bomull.

För att tackla problemet började flera tillverkare behandla plaggen med antibakteriellt silver. Men en undersökning som Svenskt Vatten genomförde i höstas visar att det miljöskadliga medlet som används släpper från kläderna i tvätten. Dubbelt dåligt – både ur miljösynpunkt och för att den önskade funktionen också försvinner snabbt.

Tro inte på allt du hör om bambu
Kläder av bambufibrer marknadsförs ofta som naturligt antibakteriella, vilket ska förhindra dålig lukt. Men påståendet stämmer inte. Enligt Desiré Rex, textilingenjör på RISE (f.d. Swerea IVF), är det viskos av bambufibrer i underställen, även om det ofta bara står bambu. För att framställa viskos bryts råvaran ner på molekylnivå.

– Den ursprungliga bambuplantan har antibakteriella egenskaper, men de egenskaperna förs inte över till de färdiga plaggen, Säger Desiré Rex.

Att bakterier inte trivs lika bra i viskostyger som i syntetmaterial har man kunnat se i tester.

– Men det är inte tack vare något ämne i bambu, det gäller för all viskos och har troligen att göra med ämnen som används under framställningen.

Ur miljösynpunkt finns det dock andra positiva saker med bambu. Den kräver långt ifrån lika mycket vatten som bomull och kan odlas utan konstgödsling eller besprutning.

Tänk på helheten om du vill köpa hållbart
Vilket underställ är då mest miljövänligt? Är det kanske det av bambufibrer? Eller siden? Eller ett i ekologisk och så kallad mulesing-fri ull? Tyvärr finns det inga enkla svar.

Enligt Ebba Magnusson, textilexpert på Naturskyddsföreningen måste man titta på hela produktionskedjan.

– Hur de ursprungliga fibrerna är framställda är bara en del. Man behöver väga in alla processer som hur fibrerna behandlas, hur materialet stickas och hur det färgas, säger Ebba Magnusson.

Naturskyddsföreningen rekommenderar därför konsumenter att välja plagg som är miljömärkta med Bra Miljöval, Svanen, GOTS eller EU-blomman.

– Det är enda gången man som privatkonsument kan veta att någon granskat hela kedjan, säger Ebba Magnusson.

Ur hållbarhetssynpunkt är det också viktigt att prioritera kvalitet och köpa kläder som fungerar bra och håller för att användas länge.

Så testade vi:

Underställen har testats under svettig utomhusträning (löpning/mountainbike) med efterföljande nedvarvning, även det utomhus. De har också burits under vanliga kläder under lugn promenad varvat med stillastående utomhus, samt behållits på under de vanliga kläderna inomhus.

Svenskt Vattens rapport om silver i sportkläder

• Svenskt Vatten testade 15 plagg i laboratorium. Samtliga var på något sätt märkta som luktfria (exempelvis ”förhindrar lukt”, ”motverkar dålig lukt”eller ”anti-odör”). Nio av 15 innehöll silver, enligt analysen.

• Läckage förekom från samtliga silverbehandlingar av träningskläder. Läckaget var mellan 31 och 90 procent efter 10 tvättar.

• Klädmärkena slarvar med märkning. Om plagg behandlats med silver eller andra antibakteriella ämnen måste det skrivas ut på plagget, och det ska stå vilket det aktiva ämnet är. Men ämnena förekom i kläder utan att det stod på dem.

• Enligt Svenskt Vatten bör konsumenter undvika att köpa ”luktfria” kläder så länge de är osäkra på om de innehåller silver. Fråga alltid i butiken.

• Rapporten presenterades i oktober 2018.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Bankerna varnar för "saldo-appar"

Storbankerna varnar för applikationer till mobiltelefoner som visar kontoinformation och som ligger utanför bankernas egna säkerhetssystem.

Mercedes förbjuds använda miljöargument

Biltillverkaren Mercedes Benz får inte använda begrepp som "miljövänlig" eller "gynnar miljön" i tidningsannonser, enligt en dom marknadsdomstolen. Förbudet är förenat med ett miljonvite.

Brandvarnare krav i bostäder

Inför krav på brandvarnare i bostäder. Det skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i ett förslag till regeringen.

Hundratals sjuka efter Ehec-utbrott

I Tyskland har nu 14 människor dött och 1.200 insjuknat efter att ha smittats av Ehec.

Djurgården får registrera huliganer

Djurgården fotboll har fått Datainspektionens tillstånd att upprätta ett register över bråkiga supportrar, uppger SR Ekot.

Ny webbplats för skuldsatta kvinnor

Allt fler kvinnor hamnar i ekonomiska problem och skuldsättning. Det vill Kronofogden förändra med en ny webbplats.

Studenter utan CSN missar sjukpenning

Den tredjedel av studenterna som inte tar emot studiestöd kan råka ut för stora ekonomiska problem om de blir sjuka eller får barn, eftersom Försäkringskassan inte ser dem som studenter.

Fakta om testet av barnmat

Testfakta har låtit det franska laboratoriet Eurofins i Nantes göra en näringsvärdesanalys av tio olika 8-månadersrätter på burk. Laboratoriet analyserade även förekomsten av bekämpningsmedel och vissa tungmetaller. Tre burkar av varje rätt skickades in till laboratoriet. Burkarna är inköpta i Stockholmsområdet under februari 2011.  
Laboratorietest

Barnmat på burk – ingen näringsbomb

Sex burkar om dagen – så mycket skulle ett spädbarn behöva äta för att få i sig tillräckligt med energi och näring om de bara skulle äta burkmat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.