Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Rädslan för mikroplaster sprider sig. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt är vet vi inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser.
– Det får inte bli vilseledande och skrämma folk i onödan, säger biologen Martin Ogonowski

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Okt, 2018
Läs senare

Att små partiklar av plast hittats i såväl vanligt flaskvatten som fiskmagar kan tyckas både äckligt och oroväckande. Men att det skulle utgöra ett stort hälso- eller miljöhot i de koncentrationer det handlar om är långt ifrån fastlagt. 

– De studier som gjorts hittills är små, experimentella och i vissa fall fel utförda. Ändå får de ofta väldigt stor publicitet och gör folk livrädda. Jag har träffat människor som drar sig för att dricka vatten trots att du får i dig fler plastpartiklar bara genom att andas, säger Martin Ogonowski, forskare vid SLU:s sötvattenslaboratorium och vid Stockholms universitet. 

Enligt Martin Ogonowski blandar man ihop två olika saker: Plastpåsar och plastförpackningar i naturen utgör ett reellt hot mot till exempel fåglar och däggdjur som riskerar att få i sig större bitar av plast. Men det innebär inte att mikroplaster utgör samma hot för små plankton eller kräftdjur.

– Det man bland annat varit rädd för är att mikropartiklarna skulle spä ut maten och leda till mindre näring för djuret eller orsaka förstoppning. Men det finns i dag inga entydiga bevis för att mikroplastpartiklar skulle vara värre än andra mikropartiklar från till exempel lera eller sand som det finns betydligt mera av i naturen.

Den andra stora rädslan har varit att plastpartiklarna sprider gifter och kemikalier i naturen som till slut hamnar i oss människor. Men att just mikroplasterna skull utgöra en stor fara i de halter det handlar om finns det inga bevis för, enligt Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet.

– Plast kan innehålla olika tillsatser och andra kemikalier som inte är bra. Men exponeringen för oss människor är fyrtio miljoner gånger större från förpackningar, kläder, elektronik och heminredning än från mikroplaster, säger hon.

Ska vi sluta oroa oss för mikroplaster?

– Utifrån den forskning som gjorts hittills är mikroplaster förmodligen inte någon stor fara för hälsa och miljö, åtminstone inte i de halter som finns i miljön i dag.

– Men det är oroande att vi hittar mikroplaster överallt i naturen. Det visar hur mycket plast som finns runtomkring oss och pekar på det faktiskt problemet med plastföroreningar, säger Bethanie Carney Almroth.

Både Bethanie Carney Almroth och Martin Ogonowski tycker att rapporteringen om mikroplaster varit alltför alarmistisk och onyanserad.

– Dels är det inte bra att man skrämmer folk i onödan. Men det värsta är om forskningen blir vilseledande och att folk förlorar förtroende för den. Det är jätteallvarligt, säger Martin Ogonowski.

Uppmärksamheten kring mikroplaster har också fått politikerna att reagera. I somras infördes förbud mot mikroplaster i kosmetika och fler liknande förbud är att vänta. Både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lägger också mycket resurser på att kartlägga riskerna med mikroplaster.

Lina Haglund samordnar frågor om plast på Naturvårdsverket. Hon tycker inte att mikroplaster fått ett för stort fokus.

– Vi behöver veta mer om riskerna med mikroplaster och titta närmare på vilka de största källorna är för att minska spridningen. Oavsett så ska de inte finnas ute i naturen.

Men borde man inte lägga resurserna på engångsförpackningar och plastpåsar om det är ett större problem, enligt forskningen?

– Det finns ingen konflikt i detta. Vi måste arbeta med hållbar plastanvändning på alla fronter och när det gäller engångsförpackningar pågår det förhandlingar i EU om flera förbud. Till exempel sugrör och ballongpinnar, säger Lina Haglund. 

Detta är mikroplast

* Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment (1nm till 5 nm) som kan ha olika ursprung.
* Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt – när plasten blir skräp i naturen som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar.
* Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn för att fylla en viss funktion.

Källa: Naturvårdsverket

Källor till mikroplaster i Sverige

Naturvårdsverket har bedömt nedanstående källor som extra viktiga att åtgärda då de står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige.

* Väg- och däck
* Konstgräsplaner
* Industriell produktion och hantering av primärplast
* Tvätt och syntetfibrer
* Båtbottenfärg
* Nedskräpning

Källa: Naturvårdsverket

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.