Varma fötter med risk för överhettning

Varma fötter med risk för överhettning

Strumpan sätts på prov i en klimatkammare med en temperatur på -10°C Foto: PZT
Andningsförmågan analyseras genom att mäta vattenångabsorptionen Foto: PZT
Trycket mot en medicinsk dockas underben avgör kompressionen Foto: PZT
30 000 varvs nötning utförs på prov från strumpans häl och trampdyna Foto: PZT
Sedan kontrolleras nötningen och hur slitagetålig strumpan är Foto: PZT
Alla strumpor i testet Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest
Peter Willebrand Publicerad: 29 Jan, 2024
Läs senare

Årets bistra vinter är en påminnelse om hur viktigt det är att skydda sig mot kyla. I medierna får vi bland annat tips på hur tidiga tecken på förfrysning uppträder, med allt från vita nästoppar till ömmande tår. 
Eluppvärmda strumpor är en välkommen innovation för den som ska sitta stilla i timmar under ett jaktpass eller ge sig ut på långväga skidturer.

Den eluppvärmda strumpans grundkonstruktion bygger på insydda värmeslingor som drivs av batterier. Batteriet kan hålla fötterna varma under flera timmar innan det måste laddas igen. 

Temperaturen regleras antingen på batterihållaren eller via en app i mobilen. Maxtemperaturen ska som regel endast användas under några minuter strax innan man ger sig ut i kylan. På vissa fabrikat stiger temperaturen också väldigt snabbt till en obehagligt hög nivå, med risk för att bränna sig om man inte är försiktig.

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta fabrikat av eluppvärmda strumpor vid det oberoende laboratoriet PZT i Wilhelmshaven, Tyskland. Priserna varierar från 499 till 3 499 kronor. 

[PDF]

Värmekapaciteten, eller förmågan att hålla foten varm vid strängare kyla, väger självklart tyngst. I testet mäter man hur bra strumpan klarar att hålla foten varm vid en temperatur på -10°C. De bästa strumporna klarade att bromsa temperaturfallet under en timma med 12–13°C, jämfört med temperaturfall på drygt 20°C för den sämsta.

Det är ingen tvekan om ett elstrumpan gör stor skillnad mot den traditionella ullsockan, understryker testledaren Thorsten Kutzner vid  laboratoriet PZT. 

–      Samtliga elstrumpor i testet gör foten klart varmare. Sedan är det alltid svårt att bedöma den bidragande effekten av en ökad blodcirkulation som uppstår när en kropp är i rörelse. 

Många svenskar har denna vinter upplevt långa perioder med sträng kyla och en temperatur som klart understiger testets -10°C i kylkammaren. 

–      Ja, och det skulle vara intressant att göra ett utökat praktisk test som visare hur värmen fördelar sig i foten under verkliga påfrestningar. Man kan misstänka att strumporna som bara har en värmeslinga då får svårare att fördela värmen jämnt, säger Thorsten Kutzner. 

För att utvärdera strumpornas hållbarhet utsattes provbitar från hälen och trampdynan för hela 30 000 varvs nötning. Ett krävande och utslagsgivande test där flera av strumporna fick mycket stryk. Mest tålig för slitage var strumpan från Seger som även får testets näst högsta sammanvägda betyg.

Alla strumporna klarade tre tvättar i maskin utan problem men viktigt att understryka att strumporna måste hängtorkas och inte torktumlas – det kan skada värmeslingorna.

Att strumporna andas är viktigt för komforten men om stövlarna eller pjäxorna inte andas spelar det kanske inte så stor roll. En annan komfortaspekt är kompressionen, det vill säga hur de smiter åt kring vaderna. Här var det stora skillnader mellan de olika fabrikaten och därför viktigt att man provar strumpan innan köpet så att det känns bra.

Vad kan man då dra för slutsatser av vårt test – vilken strumpa ska man välja? Det beror givetvis mycket på hur de ska användas, menar Thorsten Kutzner. 

–      För älgjägaren som ska sitta still på pass är värmeförmågan den viktigaste parametern medan det för skidåkaren kan vara viktigare med möjligheten att kunna reglera temperaturen och att strumpan andas bra. 

Ett par modeller visade mycket höga maxtemperaturer, skulle det behövas tydligare varningar? 

–      En av modellerna ligger på en kritisk nivå. Samtidigt betonar den tillverkaren tydligt att man bara ska använda maxeffekten under några minuter just för att undvika att bränna sig, säger Thorsten Kutzner. 

Sammantaget bäst resultat i vårt test får Alpenheat. Testets dyraste strumpa från Therm-Ic får inte så mycket högre sammanlagt betyg än den billigaste från INF - som intar jumboplatsen.

Fakta om testet

Testfaktas nyhetsbyrå har på uppdrag av nordisk media låtit laboratorietesta ett urval av eluppvärmda strumpor. Testerna har utförts av det oberoende laboratoriet PZT i Tyskland. Testet omfattade huvudparametrarna värmekapacitet, andningsförmåga, batterikapacitet, kompression, slitagetålighet och tålighet tvätt.

Följande strumpor har testats:

  • Therm-ic - Ultra Warm Comfort Socks
  • Seger – Seger Heat Mid
  • Lenz – Heat Sock 4.1 Toe Cap
  • Avignon – 1416 Heat Surround Toe 
  • Alpenheat – Fire Wool Sock
  • INF- Batteriuppvärmda strumpor
  • Zalea – Driven by heat
  • Hottronic – Heat Socks XLP 1P Surround comfort

Laboratorietestet

Värmekapacitet
I ett första moment mäts strumpans förmåga att värma upp olika områden på foten. Foten värms upp med elstrumpan inställd på maximal effekt och mätningarna görs med värmekamera på fotens utsida, undersida och översida. För respektive område noteras medeltemperatur och maximal temperatur inom mätområdet.

För att testa och utvärdera strumpans förmåga att hålla foten varm under en längre tid i strängare kyla träs strumpan på en fot fylld med aluminiumgranulat. Foten värms upp i fem minuter på max effekt. Direkt därefter sätts en sko på foten som placeras i en klimatkammare med temperatur på -10°C. Strumpan ställs in på medelhög effekt (näst högsta effek) och sensorer i alumiumiumgranulatet registrerar temperatursänkningen under 60 minuter.

Andningsförmåga
Strumpans förmåga att släppa igenom vattenånga (fukt likt fotsvett) mäts enligt standardmetod EN ISO 14268.

Kompression
Strumpan placeras på en medicinsk docka. Trycket mot dockans underben mäts vid en omkrets på 23 respektive 36 cm. Ju högre tryck, desto bättre kompression ger strumpan.

Slitagetålighet
Provkroppar från strumpans häl och trampdyna utsätts för 30 000 varvs nötning enligt standardmetod EN ISO 12947-2. Efter slutförd nötning noteras slitaget på provkropparna.

Påverkan av tvätt
Strumpan placeras i en tvättpåse och tvättas tre gånger i maskin på 30 grader. Efter torkning (hängtorkning) bedöms påverkan på textilierna och eventuell påverkan på strumpans funktion. 

Batterikapacitet
Batterikapaciteten mäts för höger respektive vänster strumpa vid inställningen på medelhög effekt (näst högsta effekt). Innan mätningen laddas batterierna upp till max och dras ur helt  två gånger.

Tolkning och betygsättning
Resultaten från laboratorietestet tolkas och betygsätts i samråd med det uförande laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst. Betyg under 6 ges endast om resultaten kan anses dåliga eller avsevärt sämre än övriga produkter i testet.

I det sammanlagda betyget har testets delmoment givits följande vikt:

Värmekapacitet                  40%

Batterikapacitet                 20%

Kvalitet & hållbarhet          25%

Andningsförmåga               10%

Kompression                        5%

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.