På bröllopsfotot strålar Marie Wall bredvid sin nyblivne make, i en perfekt vit sidenklänning. Inte trodde hon då att klänningen skulle bli förstörd bara några dagar senare.
Visst är hon glad att klänningen såg ut som den skulle den dag då det verkligen gällde. Den egendesignade och uppsydda klänningen kostade 15.000 kronor, men man gifter ju sig bara en gång i livet, resonerade hon. Efter bröllopet hade hon tänkt sy om den till en festklänning och lämnade därför snabbt in den på kemtvätt så att smutsen inte skulle gro in. Det var första gången hon lämnade något till kemtvätt och i efterhand kan hon ångra att hon inte ställde fler frågor. När hon fick tillbaka den fick hon en chock.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/7/16/15737.jpg"/>– Det första man såg var tyget. Siden ska vara slätt och glansigt, det här var superskrynkligt och såg ut som linne. Jag försökte stryka den mellan två lakan, men inget hjälpte. Jag trodde inte att det var sant, säger Marie Wall.
Sidentyget hade fått en annan struktur och klänningen hade krympt. Hon tog med sig klänningen till sin sömmerska som rådde henne att gå tillbaka till tvätteriet. Där tvättades klänningen på nytt och pressades sedan, men utan resultat.
Tvätteriet ville inte gå med på att tvätten skulle ha förstört klänningen, utan hänvisade Marie Wall att anmäla till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) om hon inte var nöjd.
– Det handlade inte om pengarna, utan om principen. Jag kände mig illa behandlad och förstörd är den oavsett, men jag ville att de skulle stå för det, säger hon.
I ARN stod ord mot ord. Tvätteriet hävdade att klänningen tvättats på egen risk, eftersom det inte fanns något tvättråd i den och att de informerat om det. Fläckarna på klänningen måste ha uppstått när den ströks hemma, menade tvätteriet. ARN ansåg dock att "övervägande skäl" talade för att klänningen utsatts för någon form av feltvätt och att tvätteriet inte kunnat visa att man verkligen informerade om riskerna. Därför skulle tvätteriet ersätta Marie Wall med 5.000 kronor plus tvättkostnaden.
– Jag trodde inte att jag skulle få pengarna, men till slut fanns de på mitt konto. Det var så skönt.
Vad skulle du råda andra till som ska lämna något till kemtvätt?
– Gå till en kemtvätt med en symbol och fråga mycket mer, så att du märker att de vet vad de gör.
Sten Jennervall är förbundsordförande i Sveriges Tvätteriförbund, en branschorganisation för bland annat kemtvättar.
– Vi försöker lära våra medlemmar att kommunicera med kunden och titta på plagget tillsammans, särskilt fläckar. Ur vår synvinkel är det också viktigt att reservera sig om man inte kan garantera resultatet och det ska alltid ske skriftligt. Som kund är det bra om man informerar tvätteriet om fläckar och vad det är för sorts fläckar, säger han.
ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/7/16/15733.jpg"/>
Titta efter den här symbolen. Den visar att tvätteriet är medlem i Sveriges Tvätteriförbund. Symbolen ska garantera att tvätteriet är kontrollerat och auktoriserat och "är ett bevis på att företaget är seriöst, har välutbildad personal, maskiner och utrustning för att utföra ett fackmannamässigt och ansvarsmedvetet arbete." Väljer du ett företag som är medlem i Tvätteriförbundet garanterat förbundet att ARN:s beslut följs. Betalar inte företaget så gör förbundet det. Det finns cirka 120 medlemstvätteriet som vänder sig till vanliga konsumenter. Du hittar hela listan här under ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/7/16/15733.jpg"/>.