Storebror ser dig

Storebror ser dig

Företagen styr annonserna till dig efter dina vanor. Några klick på internet räcker för att bli punktmarkerad som konsument och privatperson. Och det är svårt att komma undan.

Mattias Boström
Mattias Boström Publicerad: 12 feb, 2011
Läs senare

Internet – en värld av möjligheter. Men också en plats där du utsätts för allt mer reklam. De flesta som surfat runt på sajter har säkert märkt att avsändaren bakom reklambudskapen verkar veta vem man är. Män i medelåldern får till exempel oftare reklam för medel mot håravfall än unga flickor.
Och det finns en anledning till det. Du kartläggs medan du surfar eller besöker sociala medier som Facebook – där du kanske också fyllt i en hel del personliga uppgifter om dig själv. Om tittar till exempel tittar på ett Youtube-klipp om bilar, och sedan går in på Aftonbladet, kommer du att se reklambanners från biltillverkare.

Företagen gillar vad som kallas beteendestyrd annonsering. Men det har samtidigt  blivit ett huvudbry för de berörda myndigheterna eftersom människors vanor registreras. Konsumentverket inledde i höstas en kartläggning av internetreklam tillsammans med de övriga nordiska konsumentverken.
– Arbetet är i full gång och tanken är att det ska utmynna i en nordisk ståndpunkt, ett komplement till lagstiftningen, säger Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.

Rent tekniskt kartlägger företagen internetvanorna med hjälp av så kallade tredjepartscookies. Dessa cookies lagras på din hårddisk och registrerar allt du gör. Sedan används de av annonsföretagen för att rikta reklamen mot just dig. Cookies är inget nytt och funktionen går att stänga av, men det är inte särskilt lättåtkomligt för den vanlige internetkonsumenten.
Det amerikanska konsumentverket Federal Trade Commission (FTC) pressar just nu webbläsarna Chrome och Firefox till att införa funktionen direkt i webbläsaren.
– Om du frågar en privatperson hur man blockerar trejdepartcookies, är det ju ingen som fattar vad du pratar om. FTC vill göra funktionen mer lättillgänglig, och införa en ”spåra mig inte”-knapps, säger Per Lövgren, kommunikationsansvarig på Datainspektionen.

Den beteendestyrda annonseringen är anledningen till att Facebook värderas så högt rent ekonomiskt. För företagen är uppgifterna om din vanor, som bland annat speglas i dina statusuppdateringar, attraktiva eftersom de kan kopplas till din person. Men det finns även annan typ av reklam på Facebook. En typ som de flesta av oss inte ser som reklam, men som är mycket effektiv – och billig. Enligt Cecilia Norlander är det en företeelse som tas upp i Konsumentverkets karläggning.
– Om en person exempelvis klickar ”gilla” på H&M:s Facebooksida, så ser väldigt många personer det sedan i loggen. Om ytterligare personer också klickar så ser ännu fler, och så fortsätter det, säger hon.

Cecilia Norlander medger att det är ett smart sätt, men menar att det kan handla om så kallad obeställd reklam. Och i så fall strider det mot lagstiftningen, som säger att mottagaren måste samtycka till att få reklam på det här sättet.
– Om vi i den här kartläggningen skulle komma fram till att det är så, är lagstiftningen tillämplig. Det skulle innebära att användarna måste ge sitt samtycke till den här typen av reklam. Men det är också en fråga om yttrandefrihet. En privatperson har ju rätt att starta vilken sida hon vill, men om företaget ligger bakom är det en annan femma.

Teknikutvecklingen på nätet ligger ofta före lagstiftarna. Samtidigt som FTC och Konsumentverket tittar på dessa frågor dyker det hela tiden upp nya typer av cookies, som är mycket svårare att radera. 
– Det känns ibland som att man är två steg bakom, lagstiftningen hinner inte med utvecklingen. Det är därför vi hela tiden försöker hänga med i utvecklingen av sociala medier och har inlett den här kartläggningen; vad skulle kunna bli ett problem i framtiden?

facebook Comments

Fler nyheter

Ingen ersättning vid nätbedrägerier

Lösenordsfiske blir allt vanligare på nätet. Men den som lämnat ut sina bankkoder eller lösenord som de trott kom från banken kan inte räkna med ersättning. Det framgår från ett antal avgörande i Allmänna reklamationsnämnden.
Laboratorietest

Jeansen som håller bäst

Hållbarheten på dagens jeans är ett hett diskussionsämne. Testfaktas test visar att kvaliteten överlag är hög. Bäst klarade sig ett av de billigare märkena.

Gifter i ekologisk olivolja

Hälften av de ekologiska olivoljorna i Råd & Röns test innehåller bekämpningsmedel. I Garants olja hittades DDT – ett ämne som är förbjudet att användas inom EU.

Hotade fiskar säljs i butik

Rödlistade djuphavsfiskar som marulk, havskatt och hälleflundra säljs i butiker över hela landet, visar Naturskyddsföreningens kartläggning. Störst utbud finns hos fiskhandlarna, men de går även att hitta hos de stora livsmedelskedjorna.

Så slipper du gratistidningar

Det räcker inte med en "Reklam, nej tack"-skylt för att slippa gratistidningar i brevlådan. Men om det framgår tydligt att ditt nej även gäller tidningar så slipper du dem, enligt Postens nya regler.

Vanlig ingrediens i sportdryck förbjuds

Substansen DMAA, som är vanlig i prestationshöjande sportprodukter, klassas som hälsofarlig och förbjuds. Det har regeringen beslutat.

Bästa bilförsäkringen utsedd

Vilken bilförsäkring ger bäst skydd? Konsumenternas försäkringsbyrå har satt poängsatt och rangordnat de vanligaste bolagen på marknaden.

Hitta rätt i lampdjungeln

Sedan månadsskiftet råder förbud mot traditionella glödlampor. Men hur ser alternativen ut? Testfakta hjälper dig att hitta rätt ljus i höstmörkret.

Miljonssatsning för att minska matsvinnet

Livsmedelsverket får 12 miljoner kronor fördelat över tre år för att minska matsvinnet. Det framgår av regeringens budgetproposition som presenterades i dag.

GM-majs gav råttor cancer

Råttor som fick äta genmodifierad majs utvecklade tumörer och skador på inre organ. Det visar en fransk forskningsstudie, skriver Daily Mail.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.