Drygt 10 minuter tills den varnar

Drygt 10 minuter tills den varnar

Så lång tid tog det för en brandvarnare att larma i Testfaktas test.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Publicerad: 20 apr, 2007
Läs senare

Runt 90 procent av alla svenskar har en brandvarnare hemma. Självklart räknar alla med att den ska larma snabbt om det brinner.

Men så är inte fallet.
    I det laboratorietest som Testfakta gjort tar det över tio minuter för en brandvarnare att tjuta när det brinner i trä. Den snabbaste reagerade på knappa sex minuter.
– Jag vill inte ta så starka ord i min mun som oacceptabelt. Men över tio minuter är lång tid när det brinner, säger Jens Hjort, projektledare på Svenska Brandförsvarsföreningen.
    De åtta brandvarnarna testades i tre olika moment. Förutom trätesten så undersöktes hur snabbt varnarna larmade när det brann i bomull och plast.
Här gick det betydligt snabbare, speciellt när det brann i plast.
Allra snabbast var Alel Basic som tjöt redan efter 28 sekunder vid plastbranden. Varnaren hade också bra resultatet i de två andra momenten. Så bra att det räckte till att bli solklar vinnare av testet. 4,8 poäng av maximala 5.
– Samtliga brandvarnare är riktigt bra när det gäller brand i bomull och plast. Även om det tog längre tid att reagera när det brann i trä klarade samtliga brandvarnare i testen kraven i den europeiska standarden, säger Ebbe Christensen, testansvarig på det danska laboratoriet Delta electronics som gjorde testet.
    Fem av de testade varnarna är så kallade joniserande, två optiska och en kombinerad. De joniserande innehåller en liten del radioaktiv substans. Så liten att SSI, Statens strålskyddsinspektion, tidigare sa att de kunde kastas i vanliga sopor. Men inte längre.
– Numer ska de lämnas in och sorteras som elsopor, precis som de optiska. Det i sin tur har fört med sig att det är så många joniserande varnare på samma ställe att de inte bara kan eldas upp med soporna. Nu räknas det som miljöfarligt avfall och skickas till slutlagring i Studsvik, säger Jens Hjort.
Naturvårdsverket har länge hoppats att de mer miljövänliga, optiska varnarna, ska ersätta de joniska. Men fortfarande är de joniserade vanligast.
Men vilka är bäst?
Generellt kan man säga att de optiska är bäst på träbrand och lite långsammare att reagera när det brinner i bomull eller plast.
De i runda slängar 500 000 brandvarnare som säljs i Sverige räddar förhoppningsvis liv. Men långt ifrån alla.
I fjol omkom drygt 100 personer i bränder. I hälften av de hushåll som drabbades saknades brandvarnare. Eller så fungerade den inte.
– Ibland händer det att batteriet i fjärrkontrollen är slut och man lånar från brandvarnaren och glömmer sätta in ett nytt. Då har man gjort lite fel prioritering, säger Jens Hjort.
Enligt Jens Hjort räcker det inte bara att ha en brandvarnare som fungerar. Den ska placeras rätt också. I taket i mitten av rummet.
– Att säga att man ska montera på väggen är inte bra. Det är klart sämre. Sitter den mitt på en vägg tar det längre tid att reagera eftersom röken stiger till taket först, säger han.
    Nexas optiska brandvarnare var den enda som kunde sättas upp på väggen, enligt instruktionerna. Det var också den enda som saknade ordentlig bruksanvisning på svenska. Ett krav som Konsumentverket har på alla brandvarnare som säljs i Sverige.
– Alla andra brandvarnare har en ordentlig bruksanvisning på svenska. Nexa har bara en på engelska. Visserligen står det några rader på svenska på själva paketet. Men frågan är om det får anses tillräckligt, säger Ebbe Christensen.

Fakta

Åtta olika brandvarnare testades på Delta electronics i Danmark. Det är ett av få laboratorier i Europa som är ackrediterat för att testa brandvarnare.

Testet genomfördes enligt europeisk standard för att se hur snabbt varnaren larmade. Testet var uppdelat i tre delar:

- Brand i trä
- Brand i bomull
- Brand i plast

I samtliga moment mättes hur snabbt larmet påverkades av rök från de olika bränderna.

I varje delmoment gavs betyget 1-5. De tre vägdes sedan ihop till ett slutbetyg, också det i en skala 1 till 5.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Rubrik rad 1:Rad 2

Fakta om testet

Bröd snällt mot miljön

Bröd tillhör de livsmedel som har minst negativ påverkan på klimatet. Det visar en studie från SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik.

Egen sajt för lågenergilampor

Att byta till lågenergilampor i ett hushåll kan vara krångligt. På nya sajten lampinfo.se kan konsumenter få information om lamporna och hur de ska användas.

Sämre kvalitet på livsmedel till barn

Livsmedel riktade till barn har återigen granskats av Konsumentföreningen Stockholm. Men trots en del positiva besked är KfS inte nöjda med resultatet.

Så säger ARN

Fukt i mobilen en dyr affär

Att prata i mobilen i regnet kan bli kostsamt. Om telefonen blir fuktskadad gäller inte garantin och du kan till och med tvingas att betala 400 kronor till verkstaden för att få tillbaka din defekta telefon.

Höga betyg i årets första krocktest

Fyra av sex bilar fick högsta betyg när Euro NCAP redovisade sina första krocktester med det nya poängsystemet. Kraven på bilsäkerhet har höjts. Testets fyra delmoment utvärderas till ett enda betyg och utan ett antisladdsystem är det inte möjligt att få toppbetyg på bilen.

Klimatverkan ska ingå i kravmärke

Frågan om huruvida klimatmärkning ska finnas på matprodukterna har varit i fokus en längre tid. Nu har Föreningen Krav bestämt sig – nya regler ska anpassas efter klimatkriterierna och byggas in i den ordinarie märkningen, skriver Dagens Nyheter.

Etanol får bottenbetyg

Bilar drivna av bränsleceller eller elbilar laddade med vind- och sol-el är bäst ur miljösynpunkt. Sämsta bränslet är etanol från majs och cellulosa. Det visar en ny rapport från Stanford-universitet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.