Risk för strålning med babylarm

Risk för strålning med babylarm

Skillnaderna mellan nio laboratorietestade elektroniska barnvakter är stor. Både i prestanda, pris och hur mycket elektromagnetisk strålning de avger.

Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 5 apr, 2007
Läs senare

Sola i trädgården eller mecka i källaren samtidigt som babyn ligger och sover i barnrummet. Så marknadsförs elektroniska babylarm till stressade barnföräldrar.Allt fler föräldrar köper. Men hur bra är barnvakterna egentligen? Håller de vad de lovar och är de lätta att använda?

Testfakta lät laboratorieundersöka nio olika modeller för att få svaren. Till att börja med undersöktes vilka sändningseffekter de olika barnvakterna använder för att få en uppfattning om skillnader i strålning.

Undersökningen visar på stora skillnader i sändningseffekt mellan de olika babylarmen.

Hur farlig är strålningen?
– Det är så kallad icke-joniserande strålning av samma typ som i exempelvis mobiltelefoner. Några kända, vetenskapligt bevisade, hälsorisker finns inte. Men man ska ändå vara försiktig, säger Jimmy Trulsson, strålskyddsinspektör på SSI, Statens strålskyddsinspektion.

Försiktig, på vilket sätt?
– Strålningen avtar väldigt snabbt. Bara genom att ha en handsfree på en mobiltelefon minskar strålningen med 85 procent. Så SSI brukar säga att man ändå ska vidta försiktighetsåtgärder. Ett bra sätt här är ju att placera barnvakten en meter från barnet.

Förutom strålningen så testades de elektroniska barnvakterna i fyra olika delmoment:
Användning. Är vakten svår att använda när man väl fått igång den?
Räckvidd. Samtliga modeller testades på åtta olika avstånd.
Radiostörning. Är den känslig om andra radiosändare är igång samtidigt.
Mikrofonkänslighet. Här mättes hur många decibel som krävs för att få igång barnvakten och om mikrofonerna tar upp mycket bakgrundsljud.

Priserna på de testade barnvakterna varierade från runt 1500 kronor, Philips SKM, till 249 kronor, för den billigaste från Clas Ohlson.
Den billigaste var också sämst i testet. Framförallt hade den mycket kort räckvidd. I endast en av de åtta olika miljöerna fungerade den perfekt. Längre bort än 30 meter och hördes ingenting.
– Men till skillnad från många andra i testen så lovar inte Clas Ohlson så mycket. I broschyren garderar man sig. Det står att den inte räcker mer än 30-50 meter medan många andra lovar 300 meter, säger Ronny Lövstrand, testansvarig på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som gjorde testet.

Bäst då?
Det var en hård kamp mellan Topcom och Doro. Men Topcom hade aningen känsligare mikrofon. Dessutom var den mer än 200 kronor billigare.
Testet visade också att:

  • Clas Ohlson och Mark stördes mycket av mobiltelefoner.
  • Det saknades kontaktindikator på Cobra, Clas Ohlson och Mark. Utan indikator ser man inte om den del som ligger vid babyn har kontakt med föräldradelen.
  • Topcom, Cobra och Doro hade mycket bra räckvidd men också hög sändningseffekt.
  • Philips, 7489NC, var den enda med så kallat DECT-system. Den har lägre sändningseffekt, men till skillnad från alla andra modeller är den ständigt aktiv. Övriga sänder bara när barnet skriker, medan Philipsmodellen sänder hela tiden, om än inte lika intensivt.
  • Batteriladdarna på Padwico och Cobra var svåra att få igång.

Elektroniska barnvakter, babylarm, babycall eller vad man nu väljer att kalla dem är en större produkt i USA och på kontinenten än i Sverige. Men försäljningen ökar.

Håller de elektroniska barnvakterna måttet?
– Ja, egentligen var ingen riktigt dålig. Den som skiljer sig är Cobra. Det är mer av en walkie-talkie. Den sänder i 10-15 sekunder sedan är det ett lika långt avbrott, säger Ronny Lövstrand.

Behöver man verkligen köpa en?
– Jag använde aldrig någon. Men det är klart att det kan vara bekvämt om barnet ligger i vagnen på altanen och man har stängt fönstret. Men man måste vara medveten om att man aldrig kan lita på dem helt utan att det är ett komplement.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Air Sweden får flygförbud

Transportstyrelsen förbjuder flygbolaget Air Swedens att flyga på grund av bolagets dåliga ekonomi. Konsumentverket uppmanar konsumenter att inte köpa några biljetter till Air Swedens flygningar.

Barnarbete hos Coop-leverantörer

Livsmedelskedjan Coop har upptäckt att barnarbete förekommer hos flera av sina underleverantörer i Sydostasien.

Språkresan blev en mardröm

Allmänna reklamationsnämnden har sedan 2000 fått in i snitt 20 anmälningar per år mot språkresor. Ofta handlar det om boendet. Tim hamnade i en värdfamilj där pappan riktade rasistiska uttalanden mot studenter med arabiska namn.

Svensk uppfinning spårar HIV

Svenska forskare har tagit fram en mycket känslig mätutrustning som på kort tid kan tala om ifall en person är smittad av HIV eller ej, uppger Sveriges Radio Ekot.

Risk för spritkaos på flygplatser

Från och med i dag får man återigen ta med sina taxfreeflaskor när man mellanlandar på väg hem från semestern. Men risken att få spriten beslagtagen är stor. Ingen vet nämligen vilka flygplatser som kommer följa de nya EU-lättnaderna, skriver DN.

Gas förstör köttsmaken

Den syremättade gas som används när svenskt kött förpackas gör det segare, förkortar hållbarhetstiden och försämrar smaken.

Matjättar försämrar konkurrensen

Såväl dagligvaruhandel som livsmedelsindustri domineras av några få storföretag. Därmed finns det risk för försämrad konkurrens vilket kan slå mot konsumenterna. Det slår konkurrensverket fast i en färsk rapport.

Mer etanol i bensinen

Snart försvinner den 95-oktaniga bensinen. Från och med 1 maj tillåts upp till tio procent etanol i bensinen, vilket ska minska utsläppen av koldioxid.

Varning för nya krav från Bostadnet

Återigen har Bostadnet skickat ut fakturor och inkassokrav på bostadsvärderingar via internet. Den som redan bestridit en faktura behöver inte göra det igen.

Miljontals Sony Playstations hackade

77 miljoner Sony-konton har hackats. Det kan inte uteslutas att kreditkortsinformation kopierats, skriver Svenska Dagbladet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.