Färre ftalater i leksakerna

Färre ftalater i leksakerna

Är du orolig för att barnens julklappar innehåller farliga kemikalier? Testfaktas stora granskning visar att de värsta mjukgörarna har försvunnit ur leksakerna.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 29 dec, 2014
Läs senare

För många barnfamiljer innebär julen ett stort tillskott till leksaksparken där hemma – oavsett om man vill det eller inte. Samtidigt får vi ofta höra att leksaker kan vara en källa till kemikalier i barnens vardag. Glädjande nog verkar leksaksbranschen ha fasat ut de skadligaste mjukgörarna, visar Testfaktas stora granskning. Av 70 undersökta leksaker i plast, innehåller endast två hormonstörande ftalater. I båda fallen handlar det om ftalaten DEHP som är förbjuden i alla typer av leksaker.

I jämförelse med tidigare undersökningar som gjorts av Kemikalieinspektionen ser det bättre ut denna gång. Vid senaste granskningen 2013 var det drygt tio procent av leksakerna som innehöll förbjudna ftalater, enligt Mats Forkman, enhetschef på Kemikalieinspektionens tillsynsavdelning.

– Det är jättekul att ni har hittat så lite och man får verkligen hoppas att det tyder på en förbättring. Samtidigt vågar jag inte säga att det verkligen är så. Statistik är svårt och för att vara helt säker måste man göra väldigt omfattande studier, säger han.

Kemikalieinspektionen har de senaste åren arbetat hårt för att utbilda leksaksbranschen om vilka regler som gäller för olika kemikalier i leksaker och hur man kan kontrollera att dessa efterföljs. 

– Känslan är att medvetenheten har ökat, åtminstone bland de stora aktörerna i leksaksbranschen, säger Mats Forkman.

Men även om företagen fasat ut de värsta mjukgörarna ur sina produkter visar Testfaktas analys att de ersatts med andra kemikalier med mjukgörande egenskaper som man inte vet så mycket om. Två av de ämnen som laboratoriet kan konstatera finns i leksakerna – DINCH och ATBC – har nyligen utvärderats av danska Miljöstyrelsen.

– När det gäller DINCH anser man att det finns ett tillräckligt stort dataunderlag för att säga att den ser bra ut utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Det andra ämnet finns det fortfarande en del frågetecken kring, säger Erik Gravenfors, ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen.

Tyvärr visar även granskningen att problemen med tungmetaller i elektroniska leksaker finns kvar. Av sex undersökta elektroniska leksaker hade fem för höga halter av bly eller kadmium i kretskortens lödpunkter.

– Tungmetaller är ett stort problem i billiga elektronikprodukter överhuvudtaget trots att reglerna funnits ett bra tag. Här är det dock ingen direkt fara för konsumenten så länge man inte plockar sönder produkten. Däremot är det ett arbetsmiljöproblem i avfallsledet och ett miljöproblem, säger Mats Forkman.

Hur kan man som förälder minska risken att köpa giftiga leksaker?

– Billiga leksaker som faller sönder bara man tittar på dem bör man vara misstänksam mot. Vi vet också att problemen är mindre hos seriösa leksakskedjor och företag. Man kan också lukta på leksaken och välja bort sådant som luktar starkt kemiskt eller parfym. Har man dränkt in något i parfym vill man ofta dölja något annat, säger Mats Forkman. 

Fakta

Så gjordes granskningen

* Testfakta köpte in 70 leksaker från de största leksaksbutikerna, lågprisvaruhusen och dagligvarukedjorna – bland annat lego, dockor, bilar, bollar, plastdjur, tidningar med pyssel och ett antal elektroniska leksaker.
* Därefter utfördes en så kallad XRF-scanning för att se om produkterna innehåller farliga tungmetaller och PVC.
* De leksaker som innehöll PVC skickades till Sveriges Tekniska Forskningslaboratorium, SP, för våtkemisk analys av ftalater. Vid analysen kunde laboratoriet även se signaler från alternativa mjukgörare. 

facebook Comments

Fler nyheter

Se alla rätterna här

Mikromat ingen vacker syn

På förpackningarna syns aptitliga och trevliga maträtter. Men efter några minuter i mikron är bilden en annan. – Det ser mer ut som uppkastningar än maträtter, lyder matprofessorn Carl-Jan Granqvists dom.

Konsumentverket: Mobilen ska räknas som ett kreditkort

Allt fler använder mobilen för att köpa varor och tjänster på samma sätt som med ett kreditkort. Men när ett problem uppstår, och man till exempel vill reklamera ett köp, står konsumenten ofta rättslös.

Kallaste strykjärnet bäst i test

Välj ett strykjärn som har en stryksula med fasade hål, mönster och skåror. Fördelningen av ångan är viktigare än temperaturen, visar Icakurirens test av tio ångstrykjärn.  

Pengar att tjäna på bankbyte

Trots att många skulle tjäna på att byta bank är det få som gör det. En större rörlighet skulle kunna förbättra villkoren för konsumenten.

Varning för falska fotbollsbiljetter

Brittisk polis har stängt ner mer än 100 sajter som sålt falska biljetter till nästa sommars fotbolls-VM i Sydafrika, skriver Dagens Nyheter. På Fifa tror man att vi bara sett början på problemet. 
Laboratorietest

Billiga batterier lika bra som dyra

Varför lägga 13 kronor på ett batteri när du kan få ett likvärdigt för under två kronor. Skillnaden mellan dyra och billiga batterier är inte stor, visar Testfaktas test.

Kritik mot ny klimatmärkning

I höst startar organisationen Svenskt Sigill en ny klimatmärkning av livsmedel. Men redan innan den trätt i kraft kommer nu kritik om att märkningen är vilseledande.

Fakta om testet

Dåligt miljöintresse hos operatörerna

Mobiloperatörerna visar svalt intresse för miljö och etik. Det visar en ny rapport där Fair Trade Center granskat leverantörernas ansvar av mobiltelefoner.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.