Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Ta kontroll över din elförbrukning

För dig som bor i hus finns ett lätt sätt att få grepp om elförbrukningen. Med hjälp av Energikalkylen räknar du ut vad du gör av med och vad du kan göra för att spara.

Så ger du din sovsäck ett långt liv

Dunsäckar ska inte rullas, utan "strulas" ner i påsen. Det och många fler tips ger Ulf Johansson på Friluftsfrämjandet.
Laboratorietest

Billig sovsäck lika bra som dyr

En sovsäck för 800 kronor från Haglöfs eller en från Claes Ohlson för 150 kronor? Det spelar inte så stor roll för semestertältaren. En laboratorietest av tio vanliga sovsäckar visar att de billiga är väl så bra som de dyrare.

"Gratis" produkter ledde till inkassokrav

Med telefonerbjudande om gratis strumpor och rakhyvlar lockar företaget Centurion International AB kunder till sig. Trots försäkringar om att de inte förbinder sig till något, dyker räkningar och inkassokrav ner i brevlådan.

Risk för blufföretag

Företaget Svensk konkurshandel lockar med 42-tums plasmatv för 3.999 kronor. Beställningssamtalet kostar dock 30 kronor, som man får betala oavsett om produkten finns i lager eller inte.

Pengarna tillbaka - om det regnar i Malmö

Sängföretaget Sovas reklamkampanj erbjuder kunderna pengarna tillbaka om det regnar på midsommar. Men det framgår inte i annonsen att det måste regna i Malmö - något det inte gjort på midsommarafton de senaste sju åren, skriver Göteborgs-Posten.
Laboratorietest

Välj rätt LCD-TV

Vill du ha en riktigt bra LCD-tv får du vara beredd att betala. De dyrare apparaterna fick bättre betyg, medan den billigaste blev sämst, i Testfaktas laboratorietest av elva 32-tums LCD-modeller.

Så fungerar sms-lån

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.