Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Därför äter vi färdigmat

När åt du färdigmat senast? Antagligen nyligen, eftersom Sverige är ett av de länder där de färdiga måltiderna är populärast. Två faktorer dominerar vårt val.

Alla julljus klarar inte kraven på säkerhet

Nu lyser det snart ur varje fönster och runt om i trädgårdarna. Men de electriska julljusen lever inte alltid upp till säkerhetskraven. Det visar en kontroll som Elsäkerhetsverket har gjort.

Hög kostnad för ingenting

Fem av sex nummerupplysningar klarade inte att hitta det efterfrågade telefonnumret. Trots det tog det bara två sekunder vid en sökning på internet. Det visar ett test.

Full-hd inte värt pengarna

Inte ens experterna kunde se skillnad på hög-och lågupplöst bild i ett blindtest. Skillnaderna är så små att vi har svårt att uppfatta dem och en platt-tv med full-hd kan därför vara en onödig investering.
Laboratorietest

Stor skillnad i bildkvalitet på olika webbkameror

Dyra webbkameror är bättre än billiga. Det visar en laboratorietest av nio populära webbkameror. - Det här är en produkt där man får betala för kvalitet, säger Gösta Werner, testansvarig på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Julfirandet en riktigt elslukare

Julgransbelysning, julbak, adventsljusstakar...under den kommande månaden gör många av med extra mycket el. Från 200 kronor för en ljusslingan till ett öre för en kopp glögg. Små kostnader kan man tycka, men den som vill kan räkna ut exakt vad firandet kostar.

Volvo återkallar 18.000 nya bilar

Ett mjukvarufel kan göra att sidokrockkuddarna löser ut för sent. Därför tvingar Volvo återkalla tusentals fordon av modellen V70 och XC70.

Fakta om testet

Kemtvätten som tar hand om nonylfenolen

Efter Testfaktas avslöjande om nonylfenol i barnoveraller har många oroliga föräldrar hört av sig. För den som vill tvätta sina kläder utan att skölja ut giftet i naturen finns det nu ett miljövänligt alternativ.
Laboratorietest

Billigt batteri tål inte kyla

Det är stora skillnader mellan vanliga batterier för bilar. Långt ifrån alla klarar till exempel att starta bilen en kall vintermorgon. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av bilbatterier.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.