Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Om julklappen inte duger

Alla julklappar är inte till belåtenhet för mottagaren. Därför kan det vara bra att veta vad lagar och regler säger när det gäller öppet köp och ångerrätt.

Fel i lägenheten upprör mest

Brister och fel i lägenheten gör oss argast. Men även störiga grannar, hyresnivå och ombyggnationer finns med i listan över vad hyresgäster klagar mest över. Det visar statistik från hyresgästföreningen.

Pengarna tillbaka för dålig tatuering

Kvinnan var inte nöjd med resultatet av sin kosmetiska ögonbrynstatuering och vill ha pengarna tillbaka. Nu har hon fått rätt i ARN.
Laboratorietest

Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Vissa glasögon kan tappas i marken många gånger utan problem. Andra repas lättare och blir snabbare obrukbara. Ytbehandlingen skiljer sig mycket åt mellan glas från olika optiker. Och så gör även priset, visar Testfaktas test.

Förbjudet gift på skånska äpplen

Stora mängder svenska äpplen från bland annat skåne har utsatts för förbjudna bekämpningsmedel. Jordbruksverket tar på sig skulden.

Norden dyrast i prisjämförelse

Stockholm och övriga nordiska huvudstäder är fortfarande bland de dyraste shoppingstäderna i världen. Warszawa är billigast i Europa för nöjesturister. Men den som vill handla elektronik till lågpris måste ta sig till Asien eller USA.

Minska dina elkostnader med nya Energikalkylen

Att minska sin energianvändning är bra både för plånboken och för miljön. Nu lanserar Energimyndigheten ett nytt hjälpmedel för hushållen som syftar till att få ned elförbrukningen.

Boom i babyprodukter

Barnvagnar, leksaker och olika säkerhetsprylar. Marknaden för babyprodukter har exploderat med många nya aktörer. Som konsumerande förälder gäller det att förhålla sig kritisk och tänka själv.

"GDA-märkning kan vara vilseledande"

Den nya GDA-märkningen väckte debatt. Livsmedelsverket lyssnade och har nu kommit fram till att den i vissa fall kan vara vilseledande.

Byt till LED-lampor och spara energi

Ett byte till LED-lampor i adventsljusstaken och julgranen kan minska energiförbrukningen med upp till 98 procent. Det visar ett test av Energimyndigheten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.