Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Strängare körkortskrav

Det blir nya föreskrifter om medicinska krav för körkort i september. Kraven berör bland annat syn, diabetes och epilepsi men det blir också strängare krav för de som har haft missbruksproblem.

Bisfenol i vanliga kassakvitton

Den hormonstörande kemikalien bisfenol A, som tidigare visat sig finnas i nappflaskor av plast, är också vanlig i kassakvitton.

Tandborste med miljöfarligt ämne dras in

En tandborste från Aquafresh dras in efter att Naturskyddsföreningen larmat om att den innehåller antibakteriellt silver.

Säkerhetsluckor i Apples Iphone och Ipad

Det finns säkerhetsluckor i såväl Iphone som Ipad och Ipod. Luckorna innebär att hackare kan plundra produkterna på data och avlyssna samtal. Det hävdar ett franskt säkerhetsorgan.
Laboratorietest

Bakterier och bekämpningsmedel i krossade tomater

Testfaktas analys av krossade tomater visar på förekomst av bekämpningsmedel och bakterier. Men också stora skillnader i c-vitaminhalt. Däremot är de fulla av nyttiga antioxidanten lykopen

Fakta om testet

Försäljningen av begagnade bilar minskar

Försäljningen av nya bilar ökar. Men begagnade bilar säljer sämre än ifjol.

Ryanair anmäls för kortavgift

Sex privatpersoner har anmält flygbolaget Ryanair sedan den nya lagen som förbjuder tilläggsavgifter trädde i kraft. Det är en administrativ avgift, försvarar Ryanair uttaget. Konsumentverket delar inte den tolkningen, skriver Katrineholms-Kuriren.

Fakta om glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.