Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Air Sweden får flygförbud

Transportstyrelsen förbjuder flygbolaget Air Swedens att flyga på grund av bolagets dåliga ekonomi. Konsumentverket uppmanar konsumenter att inte köpa några biljetter till Air Swedens flygningar.

Barnarbete hos Coop-leverantörer

Livsmedelskedjan Coop har upptäckt att barnarbete förekommer hos flera av sina underleverantörer i Sydostasien.

Språkresan blev en mardröm

Allmänna reklamationsnämnden har sedan 2000 fått in i snitt 20 anmälningar per år mot språkresor. Ofta handlar det om boendet. Tim hamnade i en värdfamilj där pappan riktade rasistiska uttalanden mot studenter med arabiska namn.

Svensk uppfinning spårar HIV

Svenska forskare har tagit fram en mycket känslig mätutrustning som på kort tid kan tala om ifall en person är smittad av HIV eller ej, uppger Sveriges Radio Ekot.

Risk för spritkaos på flygplatser

Från och med i dag får man återigen ta med sina taxfreeflaskor när man mellanlandar på väg hem från semestern. Men risken att få spriten beslagtagen är stor. Ingen vet nämligen vilka flygplatser som kommer följa de nya EU-lättnaderna, skriver DN.

Gas förstör köttsmaken

Den syremättade gas som används när svenskt kött förpackas gör det segare, förkortar hållbarhetstiden och försämrar smaken.

Matjättar försämrar konkurrensen

Såväl dagligvaruhandel som livsmedelsindustri domineras av några få storföretag. Därmed finns det risk för försämrad konkurrens vilket kan slå mot konsumenterna. Det slår konkurrensverket fast i en färsk rapport.

Mer etanol i bensinen

Snart försvinner den 95-oktaniga bensinen. Från och med 1 maj tillåts upp till tio procent etanol i bensinen, vilket ska minska utsläppen av koldioxid.

Varning för nya krav från Bostadnet

Återigen har Bostadnet skickat ut fakturor och inkassokrav på bostadsvärderingar via internet. Den som redan bestridit en faktura behöver inte göra det igen.

Miljontals Sony Playstations hackade

77 miljoner Sony-konton har hackats. Det kan inte uteslutas att kreditkortsinformation kopierats, skriver Svenska Dagbladet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.