Resandets baksidori ny reportagebok

Resandets baksidori ny reportagebok

Den efterlängtade semestern gör oss inte bara utvilade och redo för hösten. Vi blir även en del av den globala turistindustri som blundar för resandets lokala baksidor. Det berättar Jennie Dielemans och Shahab Salehi mer om i sin nya reportagebok "Välkommen till paradiset".

Martina Frisk Publicerad: 4 Sep, 2008
Läs senare
Thailändska tjejer är som stolar, med lika många behov som stolen har ben: äta, sova, kabel-tv och mobiltelefon. Så beskriver bordellpappan Christer sina anställda ”ladies” på baren Love U Long Time (som egentligen heter något annat) i Phuket. Innan han kom dit hade hans läkare rått honom att stressa ner, tappa kilon, byta livsstil helt enkelt. Christer tycker att han har lyckats bra med det sedan ankomsten till sitt nya hemland.
    Bordellbaren i Thailand är ett av nedslagen i journalisten och författaren  Jennie Dielemans och fotografen Shahab Salehis reportagebok ”Välkommen ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73550.jpg"/>till paradiset” som beskriver de soliga resmålens skuggsidor. I ett annat av  bokens kapitel, som är indelade efter resmål, får vi höra röster som annars är munkavlade: de burmesiska flyktingarna som misshandlas av sina arbetsgivare när de vill ha lön för de lyxiga hotell som de har varit med och byggt. Och Ana-Maria, som bor i semesterdrömmen Punta Cana-Bávaro i Dominikanska Republiken, men som liksom resten av invånarna inte kan gå med sina barn till stranden, eftersom många av kustremsorna bara är öppna för turister.
    ”Välkommen till paradiset” blickar även tillbaka i det kollektiva resandets historia. I kapitlet ”Så blev du turist” och i avsnittet om den svenska charterresans 70-talsboom på Gran Canaria får vi veta mer om varför vi reser som vi gör i dag.
    Gemensamt för de platser som Dielemans och Salehi besökt från 2005 ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73546.jpg"/> till 2008 är att lokalbefolkningen betalar priset för reseindustrins framgång. En vetskap vi helst packar ner längst ner i resväskan.
– Vi drömmer alla om den rosaskimrande semestern. Och om det är någon gång som man verkligen inte vill tänka på sådant här så är det ju just under semestern. Det är lite ”rör inte min semester” över det. Därmed inte sagt att folk inte vill diskutera de här viktiga             frågorna. Men vi ser semestern som en rättighet. Och jag har full förståelse för att man vill komma bort från vardagen, säger Jennie Dielemans.
    Det ville även hon, en längtan som resulterade i en drömresa till Filippinerna 2004 tillsammans med hennes dåvarande pojkvän. Vistelsen fick henne att börja fundera över resandets sociala konsekvenser.
– Det var min första resa till Sydostasien, jag hade aldrig rest på det viset förut. Jag upptäckte att väldigt få dykskolor ägdes av dem som kom från ön. De turister som hade blivit kvar kallade lokalbefolkningen för ”the boys” eller ”the children”. De såg dem som barn som inte förstod vad vi turister efterfrågade. Kontentan var att jag började fundera över sättet de blev behandlade på och hur man pratade om dem, säger hon.
    En annan anledning till att boken blev till var att Jennie Dielemans tyckte att turismen var en blind fläck på konsumtionskartan.
– Vi har inte reflekterat över vårt resande utifrån ett socialt- och miljörelaterat perspektiv, till skillnad från debatten om klädindustrin som handlar om både arbetsvillkor och miljö.
Varför är det så?
– Man ser nog inte turismen som en industri. När man tillverkar kläder finns det ju en fabrik. Men turistindustrin säljer drömmar. Det är bara att slå upp en resekatalog. Där säljs orörda stränder. Men egentligen så konsumerar man ju platser, säger Jennie Dielemans.

facebook Comments

Fler nyheter

Kadmium i mat kostsamt för sjukvården

Höga halter av kadmium i mat beräknas kosta samhället fyra miljarder kronor om året i vårdkostnader på kort och lång sikt, enligt en rapport från Kemikalieinspektionen.

Ny däckmärkning får kritik

Nu lanseras ett nytt märkningssystem inom EU som ska hjälpa konsumenterna att välja miljövänligare och säkrare däck. Men märkningen får kritik för att inte passa vårt nordiska klimat.

Detta ingår

Friluftsjackor innehåller giftiga kemikalier

Alla friluftsjackor i Greenpeace test innehåller PFC-kemikalier. Ämnena kan ge både cancer och sämre fosterutveckling, enligt studier.

Varning för ögonfransförlängare

Läkemedelsverket varnar för produkter som sägs stimulera tillväxten av ögonfransar och ögonbryn. Myndighetens granskning visar att vissa av preparaten innehåller hormonliknande ämnen som kan ge klåda, rodnad och förändring av ögonfärgen.

Här är årets bästa vinterdäck

Det börjar bli dags att byta till vinterdäck. Testfakta har sammanställt vinnarna i tre stora däcktester.
Laboratorietest

Symaskinen synas i sömmarna

Sytrenden är stekhet! Men vilken maskin klarar både jeans och viskos bäst? Testfakta har jämfört fem modeller i olika prisklasser.

Tranbär har ingen effekt mot urinvägsinfektion

Tranbär har länge ansetts hjälpa mot urinvägsinfektion. Men ny forskning visar att bären inte har någon effekt alls mot problem i urinvägarna.

Kosttillskott stoppade - innehåller läkemedel

Läkemedelsverket har stoppat 17 kosttillskott efter att de visat sig innehålla substanser som betraktas som läkemedel.
Laboratorietest

Dyraste kängan får underkänt

Att en känga kostar mycket pengar behöver inte betyda att den håller tätt, visar Testfaktas årliga test av vinterstövlar för barn. Den dyraste skon i Gore Tex-material släppte in vatten direkt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.