Resandets baksidori ny reportagebok

Resandets baksidori ny reportagebok

Den efterlängtade semestern gör oss inte bara utvilade och redo för hösten. Vi blir även en del av den globala turistindustri som blundar för resandets lokala baksidor. Det berättar Jennie Dielemans och Shahab Salehi mer om i sin nya reportagebok "Välkommen till paradiset".

Martina Frisk Publicerad: 4 Sep, 2008
Läs senare
Thailändska tjejer är som stolar, med lika många behov som stolen har ben: äta, sova, kabel-tv och mobiltelefon. Så beskriver bordellpappan Christer sina anställda ”ladies” på baren Love U Long Time (som egentligen heter något annat) i Phuket. Innan han kom dit hade hans läkare rått honom att stressa ner, tappa kilon, byta livsstil helt enkelt. Christer tycker att han har lyckats bra med det sedan ankomsten till sitt nya hemland.
    Bordellbaren i Thailand är ett av nedslagen i journalisten och författaren  Jennie Dielemans och fotografen Shahab Salehis reportagebok ”Välkommen ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73550.jpg"/>till paradiset” som beskriver de soliga resmålens skuggsidor. I ett annat av  bokens kapitel, som är indelade efter resmål, får vi höra röster som annars är munkavlade: de burmesiska flyktingarna som misshandlas av sina arbetsgivare när de vill ha lön för de lyxiga hotell som de har varit med och byggt. Och Ana-Maria, som bor i semesterdrömmen Punta Cana-Bávaro i Dominikanska Republiken, men som liksom resten av invånarna inte kan gå med sina barn till stranden, eftersom många av kustremsorna bara är öppna för turister.
    ”Välkommen till paradiset” blickar även tillbaka i det kollektiva resandets historia. I kapitlet ”Så blev du turist” och i avsnittet om den svenska charterresans 70-talsboom på Gran Canaria får vi veta mer om varför vi reser som vi gör i dag.
    Gemensamt för de platser som Dielemans och Salehi besökt från 2005 ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/9/4/73546.jpg"/> till 2008 är att lokalbefolkningen betalar priset för reseindustrins framgång. En vetskap vi helst packar ner längst ner i resväskan.
– Vi drömmer alla om den rosaskimrande semestern. Och om det är någon gång som man verkligen inte vill tänka på sådant här så är det ju just under semestern. Det är lite ”rör inte min semester” över det. Därmed inte sagt att folk inte vill diskutera de här viktiga             frågorna. Men vi ser semestern som en rättighet. Och jag har full förståelse för att man vill komma bort från vardagen, säger Jennie Dielemans.
    Det ville även hon, en längtan som resulterade i en drömresa till Filippinerna 2004 tillsammans med hennes dåvarande pojkvän. Vistelsen fick henne att börja fundera över resandets sociala konsekvenser.
– Det var min första resa till Sydostasien, jag hade aldrig rest på det viset förut. Jag upptäckte att väldigt få dykskolor ägdes av dem som kom från ön. De turister som hade blivit kvar kallade lokalbefolkningen för ”the boys” eller ”the children”. De såg dem som barn som inte förstod vad vi turister efterfrågade. Kontentan var att jag började fundera över sättet de blev behandlade på och hur man pratade om dem, säger hon.
    En annan anledning till att boken blev till var att Jennie Dielemans tyckte att turismen var en blind fläck på konsumtionskartan.
– Vi har inte reflekterat över vårt resande utifrån ett socialt- och miljörelaterat perspektiv, till skillnad från debatten om klädindustrin som handlar om både arbetsvillkor och miljö.
Varför är det så?
– Man ser nog inte turismen som en industri. När man tillverkar kläder finns det ju en fabrik. Men turistindustrin säljer drömmar. Det är bara att slå upp en resekatalog. Där säljs orörda stränder. Men egentligen så konsumerar man ju platser, säger Jennie Dielemans.

facebook Comments

Fler nyheter

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.