Fyra av fem föräldrar sparar till sina barn

Fyra av fem föräldrar sparar till sina barn

De flesta föräldrar lägger undan ett sparkapital till sina barn, men summorna varierar kraftigt. Inte oväntat sparar höginkomstagare i storstäderna mest. Men allra viktigast är att spara till en buffert, inte till barnen.

Susanne Ståhl Publicerad: 11 sep, 2007
Läs senare
ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/9/10/17044.jpg"/>– Det är ganska stor skillnad mellan länen på hur man sparar när det gäller hur många som sparar och hur mycket, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar, som låtit intervjua 4.600 svenskar om deras sparvanor.
Fyra av fem föräldrar uppger att de sparar åt sina barn, men 21 procent sparar inte alls. I genomsnitt sparar föräldrarna 3.824 kronor per barn och år. Mest sparar stockholmare, i snitt 4.700 kronor, medan gotlänningar sparar minst, 2.400 kronor i snitt.
– Generellt sett är svenskar duktiga på sparande. Men det finns fortfarande en grupp som hade behövt ett bättre sparkapital för sina barn och det är låginkomsttagare, säger Elisabeth Hedmark.
Bland dem som har en inkomst i hushållet under 30.000 kronor i månaden är det var tredje förälder som inte sparar till barnen.
Finns det inte en risk att sådana här undersökning ger dem med lägst inkomst dåligt samvete?
– De som har lägst inkomst sparar minst, man måste ha förståelse för att en del familjer har svårt att få det att gå runt. Det viktigaste är att spara en buffert till hushållet och man ska inte känna sig som en dålig förälder om man inte kan spara till barnen, men om man kan göra det ger det barnet en ekonomisk grund när de flyttar hemifrån.
Flitigast på att spara är de som bor i Blekinge och Kristianstads län, där uppger 76 procent att de sparar till barnen. I Västernorrland sparar lägst andel, 62 procent.
Den vanligaste sparformen är fonder, 70 procent, följt av bankkonto, 34 procent.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.