Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Svårt stoppa olagliga hälsopreparat

Mörkertalet över hur många otillåtna preparat, som bantningsmedel, som säljs i Sverige är stort. Dessutom ligger tillverkarna ofta före myndigheternas kontroll. När ett medel stoppas märks det om och får nytt namn.

Charlotte Birgerson
Charlotte Birgerson Publicerad: 26 Aug, 2011
Ta bort

Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.

Fakta

Svårbedömd marknad

Bantningspreparat klassas som medel för så kallad egenvård. Förra året såldes sådana medel på apotek, i hälsokostaffärer eller dagligvaruhandeln för drygt 507 miljoner kronor. Antalet sålda förpackningar har inte ökat nämnvärt sedan 2009, däremot har omsättningen totalt för egenvårdsprodukter sjunkit. Det tyder på att genomsnittspriset för såld förpackning har sjunkit.

Det saknas heltäckande försäljningsstatistik för bantningsmedel i Sverige. En förklaring är att marknaden har omvandlats under de senaste åren. En annan är att uppgifterna samlas i två olika databaser – Svensk Läkemedelsdatabas och Nielsen. Databaserna kompletterar varandra men har också delvis överlappande uppgifter.

Vem gör vad?

Kontroller och godkännande av substanser i bantningsmedel görs av EU. Läkemedelsverket utreder och klassificerar det som kallas naturprodukter som innehåller så kallade läkemedelssubstanser.
Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt. I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren.

Kommunernas miljöförvaltningar gör sedan sin tillsyn antingen efter privatpersoners anmälningar om tvivelaktiga preparat eller i samband med registrering av tillverkarens, importörernas eller försäljarnas verksamhet i kommunen.

facebook Comments

Fler nyheter

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.