Välj rätt underställ i vinter

Välj rätt underställ i vinter

Fyra underställströjor av olika material hänger på en trädgren.
Ull, syntet, bambu eller siden? Testfakta har jämfört och synat några påståenden om materialen. Foto: Lotta Hedin

Klädlagret närmast kroppen är A och O för den som vill hålla värmen. Men det finns flera löften som du bör se upp med. Testfakta guidar till rätt underställ.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 jan, 2019
Läs senare

Med ett bra underställ närmast kroppen blir det betydligt behagligare att vara ute den här tiden på året. Men vilken sort ska man välja? Testfakta har jämfört underställ i ull, syntet, bambu och siden. Slutsatsen är att det gäller att tänka till innan du slår till. Som framgår av tabellen nedan har de olika materialen olika för- och nackdelar.

[PDF]

Det finns också flera påståenden om underställ att se upp med i butiken:

Undvik kläder med antibakteriell behandling
Många underställsanvändare har upplevt problem med att särskilt syntetunderställ börjar stinka svett efter ett antal användningar. Det är inte så konstigt - i studier har det visat sig att vissa bakterier trivs och kan bita sig fast bättre i syntetmaterial än i till exempel bomull.

För att tackla problemet började flera tillverkare behandla plaggen med antibakteriellt silver. Men en undersökning som Svenskt Vatten genomförde i höstas visar att det miljöskadliga medlet som används släpper från kläderna i tvätten. Dubbelt dåligt – både ur miljösynpunkt och för att den önskade funktionen också försvinner snabbt.

Tro inte på allt du hör om bambu
Kläder av bambufibrer marknadsförs ofta som naturligt antibakteriella, vilket ska förhindra dålig lukt. Men påståendet stämmer inte. Enligt Desiré Rex, textilingenjör på RISE (f.d. Swerea IVF), är det viskos av bambufibrer i underställen, även om det ofta bara står bambu. För att framställa viskos bryts råvaran ner på molekylnivå.

– Den ursprungliga bambuplantan har antibakteriella egenskaper, men de egenskaperna förs inte över till de färdiga plaggen, Säger Desiré Rex.

Att bakterier inte trivs lika bra i viskostyger som i syntetmaterial har man kunnat se i tester.

– Men det är inte tack vare något ämne i bambu, det gäller för all viskos och har troligen att göra med ämnen som används under framställningen.

Ur miljösynpunkt finns det dock andra positiva saker med bambu. Den kräver långt ifrån lika mycket vatten som bomull och kan odlas utan konstgödsling eller besprutning.

Tänk på helheten om du vill köpa hållbart
Vilket underställ är då mest miljövänligt? Är det kanske det av bambufibrer? Eller siden? Eller ett i ekologisk och så kallad mulesing-fri ull? Tyvärr finns det inga enkla svar.

Enligt Ebba Magnusson, textilexpert på Naturskyddsföreningen måste man titta på hela produktionskedjan.

– Hur de ursprungliga fibrerna är framställda är bara en del. Man behöver väga in alla processer som hur fibrerna behandlas, hur materialet stickas och hur det färgas, säger Ebba Magnusson.

Naturskyddsföreningen rekommenderar därför konsumenter att välja plagg som är miljömärkta med Bra Miljöval, Svanen, GOTS eller EU-blomman.

– Det är enda gången man som privatkonsument kan veta att någon granskat hela kedjan, säger Ebba Magnusson.

Ur hållbarhetssynpunkt är det också viktigt att prioritera kvalitet och köpa kläder som fungerar bra och håller för att användas länge.

Så testade vi:

Underställen har testats under svettig utomhusträning (löpning/mountainbike) med efterföljande nedvarvning, även det utomhus. De har också burits under vanliga kläder under lugn promenad varvat med stillastående utomhus, samt behållits på under de vanliga kläderna inomhus.

Svenskt Vattens rapport om silver i sportkläder

• Svenskt Vatten testade 15 plagg i laboratorium. Samtliga var på något sätt märkta som luktfria (exempelvis ”förhindrar lukt”, ”motverkar dålig lukt”eller ”anti-odör”). Nio av 15 innehöll silver, enligt analysen.

• Läckage förekom från samtliga silverbehandlingar av träningskläder. Läckaget var mellan 31 och 90 procent efter 10 tvättar.

• Klädmärkena slarvar med märkning. Om plagg behandlats med silver eller andra antibakteriella ämnen måste det skrivas ut på plagget, och det ska stå vilket det aktiva ämnet är. Men ämnena förekom i kläder utan att det stod på dem.

• Enligt Svenskt Vatten bör konsumenter undvika att köpa ”luktfria” kläder så länge de är osäkra på om de innehåller silver. Fråga alltid i butiken.

• Rapporten presenterades i oktober 2018.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Ikea återkallar barnstol

Ett barn föll genom Ikeas barnstol Leopard. Problemet är att snäpplåset som håller sitsen lätt går sönder. 
Laboratorietest

Guide till valet av lcd-tv

Dynamisk kontrast, ljusstyrka, responstid. Termer som gör tv-köpet till en pina för många. Men vad har dess tekniska specifikationer egentligen för betydelse för den vanlige konsumenten. Testfakta reder ut begreppen.
Laboratorietest

Stora skillnader på julskinkorna

Årets julskinkor skiljer sig mycket åt när det gäller vattenhalt. Men om det är bra eller dåligt råder det delade meningar om. Däremot står det helt klart att julbordets höjdpunkt är en veritabel saltbomb.

Fakta om testet

Fakta om testet

Laboratoriet Eurofins i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat sju julskinkor på den svenska marknaden. Förutom analys av skinkornas salt-, vatten- och fetthalt har även förekomsten av antibiotika och bakterier kontrollerats.Analysen av salt-, vatten- och fetthalt utfördes på julskinkor utan spad och efter det att de malts ner till en homogen färs.Eurofins systerbolag i Tyskland undersökte förekomsten av antibiotikarester, medan den bakteriologiska analysen utfördes på Eurofins i Lidköping.Två skinkor av respektive fabrikat har levererats till laboratoriet i början av november för analys.I analysen ingår följande julskinkor:Enebackens, färdigkokta julskinkaWilly:s, kokt julskinkaCoop, färdigkokt julskinkaNybergs Deli, kokt benfri skinkaScan Piggham färdigkokt julskinka utan svålIca, färdigkokt julskinkaRidderheims, E-nummerfri julskinka

Gungor ofta farliga för barn

I Sverige inträffar det ungefär 110 olyckor där barn skadas allvarligt av gungor varje år. Samtliga uppges ske i privata trädgårdar. Därför har Konsumentverket och danska Sikkerhedsstyerelsen låtit testa 13 gungor avsedda för privatbruk.

Inte alla skolor följer mat-råden

Efter Livsmedelsverkets kampanj "Bra mat i skolan" har landets skolmat blivit bättre. Men det är fortfarande många skolor som inte följer råden.

Miljöbilsägare slipper betala fordonsskatt

Vid årsskiftet införs en skattebefrielse för personbilar som uppfyller särskilda miljökrav. Befrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien.

Handla säkert på nätet i jul

De flesta av oss vill spara några kronor på julklappsinköpen genom e-handel. Men om man inte är uppmärksam kan kostnaderna i stället stiga. Blufföretag, dåliga villkor och utländska varor ställer till det.

Om julklappen inte duger

Alla julklappar är inte till belåtenhet för mottagaren. Därför kan det vara bra att veta vad lagar och regler säger när det gäller öppet köp och ångerrätt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.