Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Foto: Shutterstock

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Nov, 2018
Läs senare

Läs också: PFAD kan försvinna efter regeringsbeslut

För att minska koldioxidutsläppen från fordonsindustrin är drivmedelsbolagen tvingade att öka andelen förnybara råvaror i sina produkter. På många tankstationer kan man i dag välja mellan vanlig diesel och biodiesel där andelen förnybart är högre. Men är det verkligen alltid bättre för miljön att tanka med biodiesel?

Testfaktas jämförelse av innehållet i drivmedelsbolagens olika dieselprodukter visar att det förnybara innehållet i många fall innehåller palmolja eller rester från palmoljeindustrin (PFAD) – en kritiserad industri som bidrar till att regnskog skövlas och leder till stora koldioxidutsläpp när man dikar ut nya våtmarker för palmoljeplantagen. Enligt vissa beräkningar kan bränsle med hög andel PFAD eller palmolja i slutändan leda till större koldioxidutsläpp än fossil diesel.

– Drivmedelsbolagen säljer in de här produkterna som mer hållbara, men berättar inte om avigsidorna. Frågan är om man inte skulle kunna dra dem inför marknadsdomstolen, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för föreningen Gröna bilister.

De uppgifter som Testfakta har fått in från bolagen visar att andelen PFAD och palmolja varierar i de olika produkterna – från 77 procent PFAD av det förnybara innehållet i ST1:s Renewable Diesel ned till 14 procent i Cirkle K:s Miles Diesel Bio och inget alls i Preems produkter. ST1 Diesel och Shell Citydiesel har både PFAD och palmolja.

[PDF]

Enligt Erica Samuelsson, informationschef på ST1, skulle det vara svårt att uppfylla kraven på minskade utsläpp utan att använda dessa råvaror. Efterfrågan av biokomponenter är helt enkelt större än tillgången.

– All palmolja vi använder är dessutom certifierad och går att spåras till plantagen. Arbetet pågår för att göra även PFAD spårbart till plantagen, säger hon.

Magnus Nilsson, tidigare talesperson för trafikfrågor på Naturskyddsföreningen och numera fristående miljökonsult, kan förstå att drivmedelsbolagen har svårt att hitta bra alternativa råvaror till sin biodiesel. Men han menar att det i längden inte är försvarbart att använda palmolja och PFAD, även om den kommer från en certifierad odling.

– Problemet är att den palmolja drivmedelsbolagen nu köper upp, odlas på marker som tidigare nyttjats för palmolja till livsmedelsindustrin. Men livsmedelsindustrin vill fortfarande ha palmolja och för att tillgodose deras behov måste nya arealer odlingsmark dikas ut, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Det kallas för indirekt markanvändningspåverkan, säger han.

Hur ska man då tänka som vanlig bilist? Enligt Martin Prieto Beaulieu på Gröna Bilister är det inte en helt lätt fråga.

– Biodiesel på svensk tallolja är så klart ett bättre alternativ än biodiesel gjord på palmolja eller PFAD från Indonesien. Men vi måste inse att biodiesel inte är hela lösningen eftersom råvarorna inte räcker till. Vi behöver dels komplettera med andra drivmedel som biogas och el, och dels minska bränslebehovet i stort genom att effektivisera hela transportsektorn, säger han.

Kan det vara bättre att köra på fossil diesel än diesel som innehåller PFAD eller palmolja?

– Det är svårt att säga vad som är bäst för klimat och miljö – eller snarare vad som är minst dåligt. Men som palmoljeindustrin ser ut i dag är PFAD och palmolja inte hållbara råvaror. Därför skulle jag välja bort diesel med PFAD eller palmolja för att visa drivmedelsbolagen att vi konsumenter inte accepterar det.

Fakta om jämförelsen

Testfakta har jämfört innehållet i förnybar diesel hos de största drivmedelsbolagen.  All information om andelen PFAD och palmolja kommer från företagen själva och vi har bett om innehållet i dieselprodukter som företagen marknadsför till vanliga dieselbilsägare. Vi har valt att inte redovisa dieselpriserna i eftersom dessa kan skilja sig lokalt och över tid.

Fakta om reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes under den förra regeringen för att främja användningen av biodrivmedel. Alla drivmedelsleverantörer behöver minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med 40 procent fram till 2030.

Fakta om palmolja

* Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen. De största exportörerna av palmolja är Indonesien och Malaysia.
* Som råvara är palmolja extremt produktiv. På bara ett hektar kan man producera enorma mängder palmolja. Exempelvis raps kräver helt andra arealer för samma mängd energi.  
* Problemet är att efterfrågan överstiger tillgången vilket leder till att nya våtmarker dikas ut med stora koldioxidutsläpp som följd. Dessutom hotas ekosystemen och olika djur- och växtarter när regnskogen skövlas. * För att palmolja ska få användas i drivmedel inom EU och Sverige måste den vara certifierad och spårbar. 

Fakta om PFAD

* PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt från palmoljeindustrin som kan användas i bränsle.
* Eftersom PFAD är klassat som restprodukt har man hittills inte behövt räkna in koldioxidutsläpp från själva odlingen, vilket gjort råvaran väldigt attraktiv att använda. Dessutom har det inte funnits samma spårbarhetskrav som för palmolja.
* PFAD har skattemässigt klassats som avfall och därför fått skattelättnader vilket gjort den billig för industrin att använda.
* Regeringen har beslutat om en omklassificering av PFAD från restprodukt till biprodukt. Det innebär i praktiken att råvaran får samma spårbarhetskrav som palmolja och att den blir mindre ekonomiskt fördelaktig att använda. Beslutet börjar gälla från och med 1 juli 2019.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Håll trädgården grön trots vattenbrist

Vattenbrist hotar stora delar av landet och flera kommuner har redan infört bevattningsförbud. Testfakta ger de bästa tipsen hur du håller trädgården grön samtidigt som du sparar på dricksvattnet.

Laboratorietest

Alkomätare ger grönt ljus trots rattfylla

Har du tänkt skaffa en alkomätare inför midsommar? Då bör du läsa Testfaktas test först. Hela åtta av tretton produkter riskerar att ge bilföraren grönt ljus trots att hon eller han är för onykter för att köra.  

Jättarna dominerar när sex tjänster för musikstreaming granskas

Vinylskivorna är sålda sedan flera år tillbaka. CD-skivorna ligger nedpackade i lådor på vindsförrådet. Det är 2017 och musiktjänsterna regerar i mobilernas tidevarv. Testfakta har jämfört sex tjänster för onlinemusik i mobil och på dator. 

Laboratorietest

Ett bra cykellås bästa skyddet mot tjuven

Sommaren är högsäsong för cykelstölder och det är dags att skaffa ett bra lås till din tvåhjuling. Testfakta har testat 15 cykellås – kolla vilket som blev bäst. 

Laboratorietest

Cancerämnen i bröstmjölksersättningar på väg ner

I mars kom larmet om farliga ämnen i bröstmjölksersättningar. Men Testfaktas analys av tre fabrikat visar på betydligt lägre halter än vad som tidigare nämnts. Och de ligger alla under kommande gränsvärden. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.