I sin rapport från juni i år kritiserar de svenska myndigheters bristande kontroll och att det är otydligt vilken myndighet som är ansvarig för vad under ett utbrott. Kommunikationen till allmänheten fungerade heller inte bra. Några specifika risker/brister man nämner är:

• Att campylobacter-kontrollen sköts av branschen själv utan att myndigheterna har direkt insyn.

• Att Livsmedelsverket inte plockade bort varor från butik när man väl visste vilken producent som orsakat utbrottet.

• Att myndigheterna vill undvika att det blir allmänt känt vilka slakterier och uppfödare som har campylobacter vilket i sin tur leder till att deras formella rapportering blir bristfällig.

• Att till exempel Kronfågel använder sig av så kallad delad slakt för att öka produktiviteten, där kycklingarna som slaktas senare har högre risk att få campylobacter.