Vem har inte stått i butiken och svurit över dammsugarpåsarna? Antingen kommer man inte ihåg vilken modell man ska ha eller så kommer man hem med fel. Här har Pär Liljehammar hittat sin nisch.
– Den vanligaste problemet är att man inte vet vad dammsugaren heter. Att säga "Electrlux 1400 watt" är ungefär som att säga Volvo 250 hästkrafter...säger Pär Liljehammar.
Han driver sajten dammsugarpasar.nu och ägnar större delen av sin tid åt att förse folk med alla möjliga och omöjliga påsmodeller. Sajten har funnits sedan 1998 och i ungefär fyra år har Pär sysslat med företaget på heltid. Varje dag skickar han iväg försändelser med påsar, som folk har beställt via hemsidan eller över telefon. Ungefär 300 olika varianter av dammsugarpåsar har han på lager och hans målsättning är att ha alla påsar som finns på marknaden, oavsett om det är original, standard eller piratkopior.
Vad gör man om man inte vet vilken påsmodell man behöver?
– Då ber jag dig titta på dammsugaren, någonstans står det vad maskinen heter. Sen har jag ju lärt mig känna igen ganska många modeller, säger Pär Liljehammar.
Om en muntlig beskrivning inte hjälper, är det inte ovanligt att kunderna skickar in digitalfoton på sin dammsugare eller rentav ritar av den för hand. Pär Liljehammar kan få fram de flesta modeller, även till gamla maskiner.
– Igår var det inne en kund som hade en 25 år gammal dammsugare, berättar han.
Han har en liten butik också, som man kan besöka. Belamrad från golv till tak hänger det dammsugarpåsar i tjocka rader, till och med i fönstren. Från de dyrare originalmärkena via standard till lågprismärkena.
Vad är skillnaden, är det inte påsar som påsar?
– Vi i branschen bara ryser när vi hör människor säga så, säger Pär och skrattar.
– Påsar är en ganska avancerad produkt, fortsätter han. Den ska släppa igenom mycket luft och minimalt med damm.
Ju finare påsen är desto mindre porer har den och pappret ska ligga i tunna lager som dammet fångas upp mellan.
De allra första dammsugarna hade påsar av tyg, som man tömde och skakade rena, men som inte höll särskilt tätt. Ett tag stoppade man en papperspåsa inuti tygpåsen, innan pappret ersatte tyget helt. Det senaste är en påse i syntetfiber.
– Den har många gånger fler och finare porer, som släpper igenom mer luft och mindre damm, förklarar Pär Liljehammar.
Varför finns det då så många olika påmodeller och ingen enhetlig standard?
Enigt Pär Liljehammar beror det delvis på att tillverkarna mönsterskyddar påsarnas utformning, men ett mönsterskydd varar bara i fem år innan det måste förnyas. Och det kostar pengar. Alltså tar man fram nya påsar istället. Så fylls hyllorna med den ena påsen efter den andra med svårbegripliga beteckningar.
Finns det några omöjliga fall?
– Ja, det är väl maskiner som är köpta i något annat land, eller väldigt udda märken som man aldrig har hört talas om, svarar Pär.
Det är som tur är ovanligt. Med lite detektivarbete fixar Pär de flesta påsar och löser samtidigt ett litet, men mycket irriterade vardagsproblem.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/9/27/17983.jpg"/> |
Den här dammsugaren har medar istället för hjul och är troligen från 1950-talet. |
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/9/27/17981.jpg"/> |
Så här ser påsen ut till den gamla dammsugaren, en tygpåse med papper inuti. |