Fem salmonellalarm på två månader

Fem salmonellalarm på två månader

Sallad, groddar, färs - det har varit flera varningar för salmonella på sistone. Det blir allt vanligare att grönsaker sprider smittan.

Susanne Ståhl Publicerad: 4 sep, 2007
Läs senare

30 juli: Ica larmar om salmonella i färdigförpackad sallad
21 augusti: Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet utreder två utbrott av salmonella, troligen orsakade av babyspenat och alfalfagroddar.
31 augusti: Coop larmar om salmonella i färs.
4 september: Ica larmar om salmonella i nötfärs.

Är detta normalt?
– Det brukar vara mellan två-åtta utbrott på ett år, men nu har de legat väldigt tätt så jag kan hålla med om att det kan kännas mycket, säger Yvonne Andersson, epedemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Om det har varit fler salmonellalarm i år än normalt är det för tidigt att säga, men som konsument kan det kännas som att larmen har duggat tätt.
– Vi har försökt att hitta trender, men det är inte alltid så lätt att komma fram till vad som orsakade smittan. När det blir ett utbrott och vi ska gå ut och ta prover så finns nästan aldrig produkterna kvar i butik, eftersom de har kort hållbarhet. Då är det svårt att spåra var smittan kom ifrån, säger Yvonne Andersson.
Tre av salmonellasmittorna har orsakat kända sjukdomsfall. Enligt Svenska Dagbladet  har minst fem människor smittats med samma salmonellatyp som upptäckts i färsen från Coop och som även upptäckts på flera nöt-och svingårdar i Skåne.
Babyspenaten och alfalfagroddarna orsakade tillsammans mellan 100-200 sjukdomsfall, även om det inte går att säga med hundraprocentig säkerhet att smittan kom därifrån.
Yvonne Andersson tycker generellt att det har hittats mer salmonella i grönsaker de senaste åren, och samma bedömning gör Lars Plym Forsell, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
– Förr i världen var det bara animaliska produkter, nu handlar det allt mer om vegetabilier, i en utsträckning som vi inte är nöjda med, säger han.
    Ökad globalisering gör att vi köper fler produkter från fler och fler länder och importen för med sig salmonella. Svenskt jordbruk har lite salmonella, endast 0,1 procent av alla djur och livsmedel i Sverige smittas med salmonella, medan jordbruk utomlands kan ha en högre grad. Ansvaret för att hindra och upptäcka salmonellasmitta vilar på den som har sitt varumärke på förpackningen, enligt Lars Plym Forsell.
– Tillverkaren måste se till att ha så säkra rutiner och system att de kan ta det ansvaret, säger han.
Men vi konsumenter, och även storkök, måste också bli mer medvetna om hur salmonellan smittas.
– Man måste fatta att det handlar om att hantera produkterna så att bakterierna dör innan man äter maten. Problemet är att sallad och annat, som man inte kokar. Möjligen kan man minska risken genom att skölja, men där måste man vara tuffare mot företagens kvalitetssäkring än man kanske har varit, säger Lars Plym Forsell.
– Slutsatsen man kan dra är att man inte får ge sig till tåls med situationen som den är, salmonella är ett ständigt hot. Även om merparten av dem som smittas inte blir allvarligt sjuka, så finns all anledning att stämma i bäcken, fortsätter han.

FAKTA
Hur sprids salmonellan?
Livsmedel smittas med salmonella och äts utan att sköljas ordentligt eller utan tillräcklig upphettning. Livsmedel som har orsakat sjukdom är bland annat kyckling, anka, opastöriserad mjölk, groddar, ägg, nötkött och fläskkött.
Hur vet jag om jag är smittad?
Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarreer, magkramper och feber. Följdsjukdomar i form av till exempel ledbesvär kan förekomma.
Så undviker du att bli smittad
Hetta upp maten ordentligt, minst +70°C. Se till att färsen är väl genomstekt eller genomkokt. Det är viktigt att ha en god kökshygien. Tänk på att rengöra, skärbrädor, knivar och disktrasor ordentligt. Smaka inte på rå färs. Mikroorganismer som Salmonella, Campylobakter och EHEC kan förekomma i rått kött.
Skölj grönsaker ordentligt. Förvara groddar i kylskåp så att inte salmonellan kan växa till. Undvik opastöriserad mjölk.

Källa: Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet


facebook Comments

Fler nyheter

Rubrik rad 1:Rad 2

Fakta om testet

Bröd snällt mot miljön

Bröd tillhör de livsmedel som har minst negativ påverkan på klimatet. Det visar en studie från SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik.

Egen sajt för lågenergilampor

Att byta till lågenergilampor i ett hushåll kan vara krångligt. På nya sajten lampinfo.se kan konsumenter få information om lamporna och hur de ska användas.

Sämre kvalitet på livsmedel till barn

Livsmedel riktade till barn har återigen granskats av Konsumentföreningen Stockholm. Men trots en del positiva besked är KfS inte nöjda med resultatet.

Så säger ARN

Fukt i mobilen en dyr affär

Att prata i mobilen i regnet kan bli kostsamt. Om telefonen blir fuktskadad gäller inte garantin och du kan till och med tvingas att betala 400 kronor till verkstaden för att få tillbaka din defekta telefon.

Höga betyg i årets första krocktest

Fyra av sex bilar fick högsta betyg när Euro NCAP redovisade sina första krocktester med det nya poängsystemet. Kraven på bilsäkerhet har höjts. Testets fyra delmoment utvärderas till ett enda betyg och utan ett antisladdsystem är det inte möjligt att få toppbetyg på bilen.

Klimatverkan ska ingå i kravmärke

Frågan om huruvida klimatmärkning ska finnas på matprodukterna har varit i fokus en längre tid. Nu har Föreningen Krav bestämt sig – nya regler ska anpassas efter klimatkriterierna och byggas in i den ordinarie märkningen, skriver Dagens Nyheter.

Etanol får bottenbetyg

Bilar drivna av bränsleceller eller elbilar laddade med vind- och sol-el är bäst ur miljösynpunkt. Sämsta bränslet är etanol från majs och cellulosa. Det visar en ny rapport från Stanford-universitet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.