30 juli: Ica larmar om salmonella i färdigförpackad sallad
21 augusti: Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet utreder två utbrott av salmonella, troligen orsakade av babyspenat och alfalfagroddar.
31 augusti: Coop larmar om salmonella i färs.
4 september: Ica larmar om salmonella i nötfärs.
Är detta normalt?
– Det brukar vara mellan två-åtta utbrott på ett år, men nu har de legat väldigt tätt så jag kan hålla med om att det kan kännas mycket, säger Yvonne Andersson, epedemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Om det har varit fler salmonellalarm i år än normalt är det för tidigt att säga, men som konsument kan det kännas som att larmen har duggat tätt.
– Vi har försökt att hitta trender, men det är inte alltid så lätt att komma fram till vad som orsakade smittan. När det blir ett utbrott och vi ska gå ut och ta prover så finns nästan aldrig produkterna kvar i butik, eftersom de har kort hållbarhet. Då är det svårt att spåra var smittan kom ifrån, säger Yvonne Andersson.
Tre av salmonellasmittorna har orsakat kända sjukdomsfall. Enligt Svenska Dagbladet har minst fem människor smittats med samma salmonellatyp som upptäckts i färsen från Coop och som även upptäckts på flera nöt-och svingårdar i Skåne.
Babyspenaten och alfalfagroddarna orsakade tillsammans mellan 100-200 sjukdomsfall, även om det inte går att säga med hundraprocentig säkerhet att smittan kom därifrån.
Yvonne Andersson tycker generellt att det har hittats mer salmonella i grönsaker de senaste åren, och samma bedömning gör Lars Plym Forsell, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
– Förr i världen var det bara animaliska produkter, nu handlar det allt mer om vegetabilier, i en utsträckning som vi inte är nöjda med, säger han.
Ökad globalisering gör att vi köper fler produkter från fler och fler länder och importen för med sig salmonella. Svenskt jordbruk har lite salmonella, endast 0,1 procent av alla djur och livsmedel i Sverige smittas med salmonella, medan jordbruk utomlands kan ha en högre grad. Ansvaret för att hindra och upptäcka salmonellasmitta vilar på den som har sitt varumärke på förpackningen, enligt Lars Plym Forsell.
– Tillverkaren måste se till att ha så säkra rutiner och system att de kan ta det ansvaret, säger han.
Men vi konsumenter, och även storkök, måste också bli mer medvetna om hur salmonellan smittas.
– Man måste fatta att det handlar om att hantera produkterna så att bakterierna dör innan man äter maten. Problemet är att sallad och annat, som man inte kokar. Möjligen kan man minska risken genom att skölja, men där måste man vara tuffare mot företagens kvalitetssäkring än man kanske har varit, säger Lars Plym Forsell.
– Slutsatsen man kan dra är att man inte får ge sig till tåls med situationen som den är, salmonella är ett ständigt hot. Även om merparten av dem som smittas inte blir allvarligt sjuka, så finns all anledning att stämma i bäcken, fortsätter han.
FAKTA
Hur sprids salmonellan?
Livsmedel smittas med salmonella och äts utan att sköljas ordentligt eller utan tillräcklig upphettning. Livsmedel som har orsakat sjukdom är bland annat kyckling, anka, opastöriserad mjölk, groddar, ägg, nötkött och fläskkött.
Hur vet jag om jag är smittad?
Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarreer, magkramper och feber. Följdsjukdomar i form av till exempel ledbesvär kan förekomma.
Så undviker du att bli smittad
Hetta upp maten ordentligt, minst +70°C. Se till att färsen är väl genomstekt eller genomkokt. Det är viktigt att ha en god kökshygien. Tänk på att rengöra, skärbrädor, knivar och disktrasor ordentligt. Smaka inte på rå färs. Mikroorganismer som Salmonella, Campylobakter och EHEC kan förekomma i rått kött.
Skölj grönsaker ordentligt. Förvara groddar i kylskåp så att inte salmonellan kan växa till. Undvik opastöriserad mjölk.
Källa: Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet
