Ekologisk djungel bland hår- och hudvårdsprodukter

Ekologisk djungel bland hår- och hudvårdsprodukter

Det kan vara svårt attt veta vad man får när man köper ett schampo eller en tvål som är märkt ekologisk. Foto: Apoteket
CCS har skapat sin egen ekologiska märkning av duschgelen Oliva by CCS Eco. Foto: Testfakta
Anita Heber tyckte inte att duschgelen Oliva by CCS Eco såg särskilt ekologisk ut och skrev till Konsumentverket. Foto: Privat

Idag finns inga krav som reglerar om en hår- eller hudvårdsprodukt får kallas ekologisk eller inte. I själva verket är det upp till tillverkaren att bestämma om och på vilket sätt deras produkt är ekologisk. Så länge inte konsumenten känner sig lurad.

Kristina von Dolwitz Publicerad: 16 aug, 2013
Läs senare

Anita Heber var ute efter en ekologisk duschtvål och hittade en på apoteket som var märkt Eco. Men det var först vid kassan på apoteket som hon tittade närmare på innehållsförteckningen. Den var märkt Eco men hon tyckte inte att några av ingredienserna såg särskilt ekologiska ut.

– Jag blev väldigt förvånad. Och sen blev jag irriterad. Just för att det är så svårt som konsument att förstå vad olika märkningar innebär så att man kan göra ett medvetet ekologiskt val.

Anita Hebers frustration ledde till att hon anmälde produkten till Konsumentverket som nu valt att titta närmare på produkterna Oliva Eco från CCS.

– Vi har noterat att det kommit fler och fler hår- och hudvårdsprodukter som marknadsför sig med olika miljöpåståenden. Produkterna från CCS är några av dem och vi har nu uppmanat bolaget att redogöra för innebörden av deras egna miljömärkningar av ekologiskt certifierade och lätt nedbrytbara ingredienser, berättar Emy Gustavsson, jurist på Konsumentverket.

Till skillnad från livsmedel så finns det inga absoluta krav som hud- eller hårvårdsprodukter måste uppfylla för att få kallas ekologiska. Men kallas en duschkräm för ekologisk så måste det finnas belägg för det.

Det finns ett antal certifieringssystem, med mer eller mindre tuffa krav på produkterna, men de är alla frivilliga. Några certifieringssystem fokuserar mest på hur produkten påverkar miljön efter att den har använts, som till exempel Svanen. Andra, som till exempel Natrue är mer intresserade av ingrediensernas ursprung och hur tillverkningen ser ut.

Duschkrämen från CCS, som Anita Heber tänkte köpa, var inte certifierad utan CCS har valt att skapa sin egen märkning. En stor del av ingredienserna i duschtvålen är ekologiska uppger CCS, enligt åtminstone något av de ledande certifieringssystemen. Hur mycket av duschtvålen som är ekologisk, har CCS valt att inte deklarera. Istället har man valt att redovisa att 97 procent av innehållet är lätt nedbrytbart.

Det Konsumentverket utreder nu, är hur väl CCS marknadsföring överensstämmer med kraven på att all marknadsföring måste vara vederhäftig och inte vilseledande. Och då är utgångspunkten alltid hur konsumenten uppfattar budskapet, och inte vad producenten avser.

Huruvida CCS får märka sin duschkräm ekologisk på det sätt de gör är fortfarande en öppen fråga. På Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för duschtvål och andra kosmetiska produkter, tittar man idag i huvudsak på om produkten utgör någon hälsofara för konsumenten. Enligt Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverket, kan många av duschkrämens ingredienser ha ett ekologiskt ursprung, trots att det inte ser ut så.

– Men det ser inte ut som en typisk ekologisk produkt. Den innehåller också ämnen som inte anses ekologiska. Jag förstår att konsumenter som vill göra ett ekologiskt val, kan bli besvikna.

 

Fakta

Ny EU-lag om kosmetika

Sedan juli i år finns en ny EU-lag som enbart handlar om hur man får marknadsföra kosmetiska produkter som till exempel hår- och hudvårdsprodukter. I den nämns inte ekologiska produkter.

Lagen kommer att kompletteras med riktlinjer. Det är dock oklart om och i så fall när det kommer några riktlinjer om ekologiska produkter. 

60 stycken ekologiska märkningar för kosmetiska produkter

Enligt Ecolabel (www.ecolabelindex.com) finns det idag 60 olika ekologiska/gröna märkningar (labels) av kosmetiska produkter runt om i världen.

De mest etablerade ekologiska märkningarna för hår- och hudvårdsprodukter är:

  • Svanen. Nordens officiella miljömärke (enligt Nordiska ministerrådet).  Fokuserar i huvudsak på att ingredienserna ska vara lätt nedbrytbara, och förpackningarnas storlek. Ingredienserna kan vara syntetiska eller naturliga, bara de inte utgör någon miljöfara vid och efter användning.
  • EU Ecolabel (tidigare EU-blomman). EU:s officiella miljömärke.  Liknar Svanen. Produkterna bedöms ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall.
  • Ecocert: Producenternas egen certifiering. Fokus på ingrediensernas ursprung. De ska vara naturliga, helst ekologiska och så lite processade som möjligt.
  • Cosmos. En gemensam europeisk standard sedan 2010 framtagen av franska, brittiska, italienska och tyska certifieringsorgan tillsammans. Har också fokus på ingrediensernas ursprung och framtagande.
  • NaTrue. Ideell organisation, baserad i Bryssel. Har också fokus på ingrediensernas ursprung och framtagande.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Här är Sveriges grönaste varumärken

Änglamark och SJ är Sveriges grönaste varumärken, enligt en undersökning från varumärkeskonsulten Differ.

Bristande säkerhet på svenska tåg

Säkerheten ombord på tågen i Sverige är kraftigt eftersatt. Mellan 2008 och 2010 ökade antalet anmälda olyckor ombord med 40 procent.

Skolor får ha visst slöjförbud

Svenska skolor kan i vissa situationer få lov att be en elev som har heltäckande slöja för ansiktet att ta av den. Det slår Skolverket fast i en ny bedömning av hur lärare ska förhålla sig till elever som bär burka eller niqab.

Här är skatten högst

Vill du betala låg kommunalskatt ska du bosätta dig i en skånsk kommun. Mest får du betala i en kommun i Gästrikland.

Långivare på webben får underkänt

Tolv av femton svenska kreditgivningsbolag på internet följer inte lagstiftningen. Det visar en rapport från EU-kommissionen.

Svenskar väljer dyra viner

Svenskarna har ändrat sina dryckesvanor och köper i högre utsträckning än tidigare dyrare vin- och ölsorter.

Nej kan krävas för att inte bli donator

Riksdagens socialutskott vill att regeringen ser över reglerna för organdonation för att möjliggöra fler donationer.

Magparasiten kostade 220 miljoner

Spridningen av magparasiten Cryptosporidium i dricksvattnet i Östersund drabbade 27.000 personer förra vintern. Samhällskostnaden för utbrottet blev minst 220 miljoner kronor.

Skimning näst intill stoppat

Bedrägerier med kreditkort och skimning har minskat kraftigt. Nya typer av bankomater har gjort det näst intill omöjligt att kapa informationen på korten, skriver DN.

Skånemejerier blir franskt

Skånemejerier ska säljas till det franska mejeriföretaget Lactalis. Det blev klart på Skånemejeriers stämma på måndagen, med 35 röster för och sju emot.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.