Dricks på restauranger i fem länder

Dricks på restauranger i fem länder

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 15 jul, 2011
Läs senare

Tyskland
Det är vanligt att lämna 5-10 procent, och runda upp till närmsta euro. I Tyskland lämnas dricks genom att man själv talar om den totala summan man vill betala. Om notan slutar på 21.50 euro och du vill betala 23 euro, säg ”23 euro” till servitören. Samma sak gäller när du lämnar över ditt kreditkort. Vänta aldrig på växel innan du ger dricks och lämna inte pengar på bordet när du går.

Japan
Dricks lämnas normalt inte i Japan. Om du försöker ge dricks kommer du troligtvis bli vänligt avvisad, det gäller speciellt på hotell.

Polen
I Polen anses det oartigt att inte lämna dricks. Standardbeloppet ligger på 10-15 procent av restaurangnotan, men kolla om en serveringsavgift redan inkluderats. Vänta på växeln som du sedan ger till din servitör eller lämnar på bordet när du går. Om du säger tack när du betalar uppfattas det som att du inte vill ha någon växel tillbaka.

Spanien
Att ge dricks är inte obligatoriskt i Spanien, men tycker du att servicen varit mycket bra på restaurangen, dricksa 5-10 procent, eller lämna växeln. Oftast får man växeln på en liten bricka och där kan man låta den ligga. På pubar och nattklubbar lämnar man inte dricks.

Sverige
I Sverige finns inget krav på att betala dricks, det är en frivillig gåva från gästen. Förekomsten av dricks varierar stort på olika håll i landet och det skiljer sig mycket mellan olika restauranger. Men det är vanligt att lämna 5-10 procent av beloppet, om man är nöjd.
Hotell och restaurangfackets ordförande Ella Niia, som ska företräda serveringspersonalen, lämnar själv aldrig dricks.
– Vi ska ha lön, inte dricks, säger hon till Testfakta.
– Min stora farhåga är att man riskerar att cementera bilden att det är okej med låga löner i restaurangbranchen ”för de har ju dricksen”. Och det är fel.

Källor: Global Tipping app, HRF.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Bröd snällt mot miljön

Bröd tillhör de livsmedel som har minst negativ påverkan på klimatet. Det visar en studie från SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik.

Egen sajt för lågenergilampor

Att byta till lågenergilampor i ett hushåll kan vara krångligt. På nya sajten lampinfo.se kan konsumenter få information om lamporna och hur de ska användas.

Sämre kvalitet på livsmedel till barn

Livsmedel riktade till barn har återigen granskats av Konsumentföreningen Stockholm. Men trots en del positiva besked är KfS inte nöjda med resultatet.

Så säger ARN

Fukt i mobilen en dyr affär

Att prata i mobilen i regnet kan bli kostsamt. Om telefonen blir fuktskadad gäller inte garantin och du kan till och med tvingas att betala 400 kronor till verkstaden för att få tillbaka din defekta telefon.

Höga betyg i årets första krocktest

Fyra av sex bilar fick högsta betyg när Euro NCAP redovisade sina första krocktester med det nya poängsystemet. Kraven på bilsäkerhet har höjts. Testets fyra delmoment utvärderas till ett enda betyg och utan ett antisladdsystem är det inte möjligt att få toppbetyg på bilen.

Klimatverkan ska ingå i kravmärke

Frågan om huruvida klimatmärkning ska finnas på matprodukterna har varit i fokus en längre tid. Nu har Föreningen Krav bestämt sig – nya regler ska anpassas efter klimatkriterierna och byggas in i den ordinarie märkningen, skriver Dagens Nyheter.

Etanol får bottenbetyg

Bilar drivna av bränsleceller eller elbilar laddade med vind- och sol-el är bäst ur miljösynpunkt. Sämsta bränslet är etanol från majs och cellulosa. Det visar en ny rapport från Stanford-universitet.

Nya filmkameror prisvärda

Den som köper en ny högupplöst filmkamera får mycket för pengarna. Det anser tidningen Bild & Ljud som testat fem filmkameror. Bäst i test blev kameran från Sony.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.