Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 5 sep, 2014
Läs senare

Att man ska impregnera sina nya skor innan man börjar använda dem är ett råd som de flesta skoaffärer ger sina kunder. Men impregneringsmedlen som ska skydda materialen mot både vatten och smuts innehåller ofta perfluorerade ämnen - kemikalier som är omöjliga för naturen att bryta ner.

– Problemet är att de aldrig försvinner, de finns kvar i miljön och kan ansamlas i våra kroppar. Flera av de här ämnena har eller misstänks också ha hormonstörande eller giftiga effekter, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Av de perfluorerade ämnena är PFOA och PFOS de mest välkända. PFOS är hittills det enda som är förbjudet, och PFOA finns med på EU:s kandidatlista över särskilt skadliga ämnen.

På flera av flaskorna med impregneringsmedel som säljs i butikerna idag står det att produkterna är just PFOA och PFOS-fria. Men det betyder inte att de är oproblematiska, menar Frida Ramström.

–Det finns många andra perfluorerade ämnen som inte är lika uppmärksammade, men som också kan ha skadliga effekter. Personligen skulle jag inte köpa en produkt som innehåller några perfluorerade ämnen alls.

För en konsument är det dessvärre inte lätt att veta vad impregneringsmedlet innehåller. Något krav på att redovisa ingredienserna på förpackningen finns det inte.

När Testfkata kontaktar tillverkarna svarar flera att de använder perfluorerade ämnen, fast inte PFOS eller PFOA. Boston, vars impregneringsmedel säljs på bland annat Din Sko, uppger att de bland annat använder ämnet PFBS istället.

– PFBS är en vanlig ersättare för det förbjudna PFOS. Det är inte lika giftigt, men det har visat sig ha negativa effekter på fågelembryons överlevnad, säger Magnus Engwall, professor i ekotoxikologi vid Örebro universitet.

Om de här ämnena är så dåliga, hur kan det då vara tillåtet att sälja dem?

– Som med den mesta lagstiftningen när det gäller kemikalier så tar det lång tid att arbeta fram förbud eftersom effekter måste utredas noggrant och även vägas mot nyttoaspekterna. Det är möjligt att man på sikt kommer att införa begränsningar av fler fluorerade ämnen, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

Vill man undvika de perfluorerade ämnena kan man som konsument välja att behandla med vax, fett eller oljaav naturmaterial. Det finns också alternativa impregneringssprayer. Märket Bama har nyligen lanserat en spray i sitt sortiment som man lovar är fri från fluorkarboner, alltså fri från perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Märket Nikiwax lovar att inga sådana ämnen används i några av deras sprayer.

– Man får helt enkelt fråga i butiken, och visa att man ställer krav, säger Frida Ramström.

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

Källa: Kemikalieinspektionen

 

Innehållet i några vanliga impregneringssprayer

• Ecco Universal waterproofer: Innehåller flourpolymerer. Det kan betyda både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

• Vagabond Waterbased Protector och Rainguard Protector: Innehåller perfluorerade ämnen.

• Boston Raingard protector och Boston Waterbased Protector (säljs bl.a. i Din Skos butiker): Innehåller perfluorerade ämnen, den första bland annat PFBS.

• Bama Power Protector och All Protector (säljs bl.a. i Nilson skobutiker) Innehåller inga fluorkarboner, dvs varken perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

• Nikiwax (säljs i olika friluftsbutiker): innehåller inte perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

Ingen av produkterna innehåller enligt tillverkarna PFOS (förbjudet) eller PFOA.

(Informationen bygger på uppgifter från de olika företagen.)

facebook Comments

Fler nyheter

Jordnöt i linfrö från Saltå Kvarn

Saltå Kvarn återkallar ett parti linfrö efter att man upptäckt en jordnöt bland linfröna. Jordnötter kan vara starkt allergiframkallande.

Fortsätt koka frysta jordgubbar

Livsmedelsverket råder konsumenter att fortsätta koka frysta jordgubbar från Marocko och Egypten. Det utbrott av hepatit A som pågått i de nordiska länderna sedan oktober förra året är ännu inte över.

Ökande köttimport trots skandaler

Det senaste årets skandaler inom den europeiska köttindustrin har inte fått svenskarna att sluta köpa importerat kött, visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån.

Löparskorna lever längre än du tror

Hur länge håller ett par löparskor? Betydligt längre än vad branschen brukar säga, visar tysk forskning. Efter 100 mil hade varken skornas stötdämpningsförmåga eller stabilitet förändrats nämnvärt.

Så säger butikerna

Hur länge håller ett par traditionella löparskor? Testfakta har ställt frågan till några större leverantörer och butiker.

Giftiga meloner såldes på ICA

Honungsmeloner med det förbjudna bekämpningsmedlet karbofuran har sålts i svenska ICA- butiker. Gifthalterna är så höga att det räcker med 100 gram melon för att ett barn kan få akuta symptom som andningssvårighter.
Laboratorietest

Stort svinn med fel potatisskalare

Att skala lagom är en konst. Få skalare är effektiva utan att samtidigt skala bort onödigt mycket av själva grönsaken. I värsta fall kan en fjärdedel av moroten försvinna. Det visar Testfaktas test av tio potatisskalare.

Riskabelt att köpa elprodukter via internet

Elprodukter som går att köpa via internet uppfyller inte alltid de krav som Sverige och EU ställer på produkterna. Det visar en marknadskontroll som Elsäkerhetsverket gjort.

Mindre odlad lax för fertila kvinnor

Max två gånger i veckan bör gravida eller kvinnor i barnafödande ålder äta odlad lax.  Det är de nya rekommendationerna från det norska livsmedelsverket. Men Livsmedelsverket i Sverige tänker inte ändra sina riktlinjer. Det uppger Dagens nyheter idag.

Nordiskt krav på enklare flytt av tv-, telefoni- och datatjänster

Det måste bli lättare att byta abonnemang för tv-, telefoni- och internettjänster. Det anser de nordiska konsumentombudsmännen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.