Stora brister i solskyddskrämer

Stora brister i solskyddskrämer

Kasta din gamla solkräm! Bästa skyddet mot solen för dina barn hittar du i garderoben. En färsk rapport visar att många vanliga solkrämer har allvarliga brister.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 28 Jun, 2010
Läs senare

Förra året stoppade Läkemedelsverket 23 solkrämer som innehöll zinkoxid. Flera av dem marknadsfördes som solskydd för barn. Förbudet beror på att zinkoxid inte är godkänt som uv-filter inom EU, och att forskarna än så länge inte vet om små zinkoxidpartiklar tränger in i huden. Det kan finnas en risk att små partiklar i värsta fall kan klumpa ihop sig blodet och orsaka blodpropp.

Rekommendationen från Läkemedelsverket är att granska innehållsförteckningen på gamla solkrämer och kasta dem som innehåller zinkoxid.

– Använd produkter med andra uv-filter. Det finns flera olika uv-filter som är godkända, säger Monica Tammela, chef för Läkemedelsverkets enhet för kosmetika.

De pyttesmå partiklarna i solkrämer och smink, så kallade nanopartiklar, används för att krämen inte ska lägga sig som en vit hinna på huden utan ge en mer genomskinlig effekt. Industriellt framtagna nanopartiklar har funnits i konsumentprodukter i ungefär tio år.

Än så länge har forskarna inte kartlagt om nanopartiklar kan orsaka skador på människan och miljön. Det är också bakgrunden till att EU-parlamentet förra året beslutade att alla hudvårdsprodukter med nanomaterial ska genomgå säkerhetstester.

Från och med 2013 måste också tillverkarna deklarera i innehållsförteckningen om det finns nanomaterial i till exempel solkrämer och smink.

I maj i år kom Läkemedelsverket med en rapport som visar att 42 av 53 granskade solskyddsprodukter hade brister. De handlade huvudsakligen om att tillverkarna inte kunnat bevisa hur effektiva krämerna är mot solen.
30 krämer hade så allvarliga brister att de togs bort från marknaden, övriga 12 korrigerades av tillverkarna så att de sedan kunde bli godkända.

En rad produkter har alltså försvunnit från marknaden. Men för den förälder som ändå tycker det är svårt att välja rätt produkt i hyllan kan det vara värt att påminna om krämerna inte är det effektivaste skyddet mot sol.

– Kläder och skugga är förstahandsval. Smörja in oskyddade områden på huden med en tillräcklig mängd solkräm, och se till att krämen har både UVA- och UVB-skydd, säger Monica Tammela.

Läkaren Christoph Martschin, vid Hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, säger att zinkoxid använts som solskyddsmedel i många länder i årtionden utan att några hälsorisker påvisats.
– Men det är inte godkänt av Läkemedelsverket för det här ändamålet och ska därför inte användas. För att det ska bli godkänt i framtiden måste ju både ofarligheten för människan och eventuell miljöpåverkan undersökas, säger han.
Christoph Martschin tycker att man ska göra sig av med gamla solkrämer som innehåller zinkoxid.
– Dessutom bör en öppnad solskyddskräm alltid förbrukas inom 12 månader.
Men hur ska man som förälder tänka när det gäller att skydda barnen mot solen?
– Barn under tre år ska helst inte utsättas för direkt solljus alls.  De ska i första hand skyddas med hatt, solglasögon och kläder.
– Hudområden som inte är skyddade av kläder ska smörjas in rikligt med en solkräm som har minst skyddsfaktor 30, säger Christoph Martschin.
Han poängterar också att det är viktigt att smörja in solkrämen flera gånger under dagen, helst varannan timme.

Christoph Martschin tycker att föräldrar gott kan prova speciella solskyddskläder för barn med inbyggt uv-filter där solskyddsfaktorn ligger omkring 50. Solskyddskläder ger ett betydligt bättre skydd än tunna bomullsskjortor eller t-shirts. Även jeans är känt för att skydda bra mot solen – solskyddsfaktorn motsvarar hela 1 000 med denimplaggen. En skjorta i bomull kommer bara upp i en solskyddsfaktor mellan 5 och 10.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Inget bottennapp i skannertest

Dagens bildläsare tar dina gamla bilder in i framtiden. De omvandlar diabilder, negativ och papperskopior till digitala bilder. Men de olika tillverkarna skiljer sig i pris och kvalitet.
Laboratorietest

Lång väntan på svagt ljus

Många vanliga lågenergilampor ger inte utlovat med ljus. Dessutom fungerar de inte när det är kallt ute. Det visar Testfaktas laboratorietest.

Fakta om testet

Mjukisdjuret kan skada ditt barn

Fyra av 22 nallar och mjuka djur i Konsumentverkets stickprov är livsfarliga att leka med för små barn. Några hade ögon som kan lossna vilket kan orsaka kvävning om barn stoppar dem i munnen.
Laboratorietest

Sillen som gör dig smart i jul

Sill innehåller mer nyttigt fett, som omega 3, än norsk odlad lax. Men vilken löksill innehåller mest nyttigt fett? Skillnaderna är stora, visar Testfaktas laboratorietest av åtta av julens favoriter.

Fakta om testet

Fakta om testet

Laboratorietest

Babysittern klarar inte säkerheten

Det är inte många babysitters som lever upp upp till samtliga krav i säkerhetsstandarden. Testfaktas omfattande laboratorietest av åtta nya modeller visar på stora skillnader i funktion, säkerhet och pris.
Laboratorietest

LCD vs plasma

Vilken teknik håller högst kvalitet - LCD eller plasma? Testfaktas stora laboratorietest visar vad du ska satsa på. Men se upp med risken för inbränning och gå inte på allt tillverkarna påstår om apparaternas egenskaper, det är ofta överdrivet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.