Risk för strålning med babylarm

Risk för strålning med babylarm

Skillnaderna mellan nio laboratorietestade elektroniska barnvakter är stor. Både i prestanda, pris och hur mycket elektromagnetisk strålning de avger.

Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 5 apr, 2007
Läs senare

Sola i trädgården eller mecka i källaren samtidigt som babyn ligger och sover i barnrummet. Så marknadsförs elektroniska babylarm till stressade barnföräldrar.Allt fler föräldrar köper. Men hur bra är barnvakterna egentligen? Håller de vad de lovar och är de lätta att använda?

Testfakta lät laboratorieundersöka nio olika modeller för att få svaren. Till att börja med undersöktes vilka sändningseffekter de olika barnvakterna använder för att få en uppfattning om skillnader i strålning.

Undersökningen visar på stora skillnader i sändningseffekt mellan de olika babylarmen.

Hur farlig är strålningen?
– Det är så kallad icke-joniserande strålning av samma typ som i exempelvis mobiltelefoner. Några kända, vetenskapligt bevisade, hälsorisker finns inte. Men man ska ändå vara försiktig, säger Jimmy Trulsson, strålskyddsinspektör på SSI, Statens strålskyddsinspektion.

Försiktig, på vilket sätt?
– Strålningen avtar väldigt snabbt. Bara genom att ha en handsfree på en mobiltelefon minskar strålningen med 85 procent. Så SSI brukar säga att man ändå ska vidta försiktighetsåtgärder. Ett bra sätt här är ju att placera barnvakten en meter från barnet.

Förutom strålningen så testades de elektroniska barnvakterna i fyra olika delmoment:
Användning. Är vakten svår att använda när man väl fått igång den?
Räckvidd. Samtliga modeller testades på åtta olika avstånd.
Radiostörning. Är den känslig om andra radiosändare är igång samtidigt.
Mikrofonkänslighet. Här mättes hur många decibel som krävs för att få igång barnvakten och om mikrofonerna tar upp mycket bakgrundsljud.

Priserna på de testade barnvakterna varierade från runt 1500 kronor, Philips SKM, till 249 kronor, för den billigaste från Clas Ohlson.
Den billigaste var också sämst i testet. Framförallt hade den mycket kort räckvidd. I endast en av de åtta olika miljöerna fungerade den perfekt. Längre bort än 30 meter och hördes ingenting.
– Men till skillnad från många andra i testen så lovar inte Clas Ohlson så mycket. I broschyren garderar man sig. Det står att den inte räcker mer än 30-50 meter medan många andra lovar 300 meter, säger Ronny Lövstrand, testansvarig på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som gjorde testet.

Bäst då?
Det var en hård kamp mellan Topcom och Doro. Men Topcom hade aningen känsligare mikrofon. Dessutom var den mer än 200 kronor billigare.
Testet visade också att:

  • Clas Ohlson och Mark stördes mycket av mobiltelefoner.
  • Det saknades kontaktindikator på Cobra, Clas Ohlson och Mark. Utan indikator ser man inte om den del som ligger vid babyn har kontakt med föräldradelen.
  • Topcom, Cobra och Doro hade mycket bra räckvidd men också hög sändningseffekt.
  • Philips, 7489NC, var den enda med så kallat DECT-system. Den har lägre sändningseffekt, men till skillnad från alla andra modeller är den ständigt aktiv. Övriga sänder bara när barnet skriker, medan Philipsmodellen sänder hela tiden, om än inte lika intensivt.
  • Batteriladdarna på Padwico och Cobra var svåra att få igång.

Elektroniska barnvakter, babylarm, babycall eller vad man nu väljer att kalla dem är en större produkt i USA och på kontinenten än i Sverige. Men försäljningen ökar.

Håller de elektroniska barnvakterna måttet?
– Ja, egentligen var ingen riktigt dålig. Den som skiljer sig är Cobra. Det är mer av en walkie-talkie. Den sänder i 10-15 sekunder sedan är det ett lika långt avbrott, säger Ronny Lövstrand.

Behöver man verkligen köpa en?
– Jag använde aldrig någon. Men det är klart att det kan vara bekvämt om barnet ligger i vagnen på altanen och man har stängt fönstret. Men man måste vara medveten om att man aldrig kan lita på dem helt utan att det är ett komplement.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Svenskt Näringsliv stämmer pensionsbolag

Svenskt Näringsliv har stämt pensionsbolaget SPP Liv på över två miljoner kronor. Anledningen är att SPP Liv inte ska ha värdesäkrat pensionerna vilket har lett till lägre pensioner än avtalat för arbetstagarna.

Risk för feta barn om mamman är stressad

Fetma är fyra gånger vanligare hos barn med stressade mammor, enligt en ny avhandling vid Uppsala universitet.

Svensk sajt hänger ut pedofiler

En svensk sajt har hängt ut 100 pedofiler med namn. Trots att datainspektionen fick in en anmälan för två veckor sedan har myndigheten inte reagerat, skriver Aftonbladet.

Allt fler drabbas av oönskade abonnemang

Antalet klagomål om så kallad negativ avtalsbindning, där personer binds upp på abonnemang som de inte anser sig tackat ja till, har ökat kraftigt de senaste åren.

Klickade på Facebook-annons – stämdes i tingsrätten

Företag som använder negativ avtalsbindning hotar ofta konsumenter både med Kronofogden och stämning. För Monica Siljuberg i Arvika blev hoten allvar, då hon stämdes av Privato Finans i Värmlands Tingsrätt.

Matpriserna har sjunkit de senaste årtiondena

Priset på mat har stått stilla och vissa fall sjunkit de senaste 18 åren, enligt en undersökning från Konsumentföreningen Stockholm, uppger DN. Vissa menar dock att kvaliteten fått stryka på foten.

Torsken fredas i Gullmarsfjorden

Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att skydda torskbeståndet i Gullmarsfjorden i Bohuslän under hela nästa år.

Stor risk för andra hjärtinfarkt

En tredjedel av alla som drabbas av en hjärtinfarkt har ett år efter infarkten så högt blodtryck och högt kolesterolvärde att risken är stor att drabbas på nytt.

Fel att förbjuda piercing i skolan

Det var fel av rektorn på en kristen friskola i Örebro att kräva att en 13-årig flicka skulle ta bort sin piercing i näsan för att få gå på skolan.

Många platser i Stockholm förorenade

Närmare 40 platser i Stockholm klassas som mycket förorenade av arsenik och bly. Allmänheten varnas för att bada och låta barn få in jord i munnen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.