Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Sms-låneföretag riskerar 750 000 kronor i böter

För två veckor sedan fälldes Mobillån Sverige för sina höga avgifter på sms-lån. Men ännu har företaget inte rättat sig efter Marknadsdomstolens beslut. Nu riskerar de 750 000 kronor i vite.

Standard för ekokläder på gång

Miljöintresset blomstrar och ekologiska kläder blir alltmer populära. Men begrepp som "eco", "organic" och "green" är luddiga. Nu ska EU reda ut dem.

Aco:s reklam vilseledande

Hudvårdsföretaget Aco får inte märka sina krämer och schampon med ordet "medical". Det menar Marknadsdomstolen som har fällt företaget för vilseledande marknadsföring, eftersom konsumenten kan tro att produkterna är läkemedel.
Laboratorietest

Små skillnader i bildkvalitet

Pris och funktioner varierar stort mellan olika digitala systemkameror. Men skillnaden i bildkvalitet är marginell och svår att upptäcka för amatörfotografen. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta vanliga modeller.

Fakta om testet

Ica återkallar kassler

Spår av listeriabakterier har hittats i Icas vinmarinerade kassler. Den skivade kasslern av kedjans eget märke, som sålts över hela landet, har nu stoppats.

Leksaksförsäljare fällda för diskriminering

Leksaksföretag får inte dela upp sitt sortiment i kill- och tjejgrejer när de marknadsför sig. Det menar Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam (ERK) som har fällt tre återförsäljare.
Laboratorietest

Billiga barnvagnar bättre än dyra

Dyra barnvagnar är en säkerhetsfara. Det visar Konsumentverkets test av tio vagnar i olika prisklasser. I testet var det den billigaste som höll måttet.

Bärbar dator = dåligt ljud?

På med hörlurarna. I alla fall om du ska lyssna på ljud i den bärbara datorn. Ett franskt test av elva modeller visar att dåligt ljud är standard.

Tvivelaktig skinkreklam anmäls

Lönnebergaskinka marknadsförs som småländsk och utan tillsatser. I själva verket görs den i Halland och innehåller smakförstärkare. Nu anmäls reklamen till Konsumentombudsmannen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.