Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

"Nästan varannan kräfta oätlig"

Åtta av 20 kräftmärken får klart underkänt i Aftonbladets stora kräfttest. Några av dem var näst intill oätliga.

Billigare hotellboende i Europa

Det går att bo riktigt billigt på Europas hotell. Anledningen är finanskrisen som lett till prisfall på uppåt 30 procent.

Hemmafilter för vatten ofta helt onödiga

Försäljare av vattenfilter hävdar att kranvatten kan innehålla mängder av farliga ämnen. Men enligt experterna är filtren inte bara onödiga utan riskerar också att försämra vattnet. Dessutom andas marknadsföringen av filtren skrämselpropaganda.

Fakta om testet av solskyddsplagg

Swerea IVF i Mölndal har på Testfaktas uppdrag testat ett urval av solskyddande badkläder för barn. Följande produkter ingår i urvalet: Lindex, Polarn o Pyret, Filius & Filia, Ozone, Tuga, Sunblock, Mala, Sunmate och KappAhl.
Laboratorietest

Solskyddsplagg ger sämre skydd än utlovat

Dags för en solresa så här i sluttampen av sommaren? Behöver du solskyddskläder för barnen? Tänk dig då för innan du väljer märke och modell. Två av tre testade märken ger ett betydligt sämre skydd än det som utlovas, och ett av de märken som Testfakta lät laboratorietesta gav inte bättre skydd än en vanlig t-shirt.

Dyrare att gå på restaurang i höst

Det kan bli dyrare att gå på krog och restaurang i höst. Anledningen är chockhöjda priser hos grossister. Det gör att restaurangerna antingen måste höja priserna eller gå i konkurs.

Fakta om dricksvatten

Studsmattan en olycksfälla

Bristen på säkerhetstänkande är den största faran när det gäller studsmattor i svenska trädgårdar. Barnolycksfallsfonden har kartlagt problemet med barn som skadar sig när de hoppar studsmatta och sammanställt tips till föräldrarna.

Dyr dammsugare bäst i test

Det sägs ju att ingen blir lyckligare av pengar. Testfakta tänker inte ge sig in i den debatten, men tydligen städar man bättre om man har råd att köpa en dyr dammsugare. Det anser Ica-kuriren som testat handdammsugare.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.