Mer panering än fisk

Mer panering än fisk

Findus fiskpinnar innehåller mer panering än fisk. Kilopriset på fisken i olika fiskpinnar varierar från 38 till 131 kronor.

Fredrik Nejman September 2004 Publicerad: 19 Apr, 2007
Läs senare

Tabell med testresultat

Fakta om testet

Fiskpinnar är utan tvekan en av de populäraste maträtterna på de svenska middagsborden, inte minst hos barnfamiljer. Varje år äts det närmare 4 000 ton fiskpinnar i Sverige.
Skillnaderna mellan olika sorters fiskpinnar är stor. Både när det gäller pris, hur feta de är och hur mycket fisk de egentligen innehåller.
Testfakta har låtit analysera nio av de mest sålda fiskpinnarna i Sverige.

Resultatet är överraskande:
Visserligen är skillnaden i kilopris mellan pinnarna stor; från Lidls 22 kronor kilot till Findus torskpinnar för närmare 64 kronor kilot. Men de riktigt stora prisskillnaderna finns när man använder laboratorietestet och räknar kilopriset för själva fisken i pinnarna.
Lidl är billigast med ett fiskpris på knappt 38 kronor kilot. Dyrast är återigen Findus, torskpinnar, med dryga 131 kronor kilot.
En av orsakerna till att Findus torskpinnar är mer än tre gånger så dyra som Lidl är att Findus pinnar endast innehåller 49 procent fisk. Men att ha mer panering än fisk är Findus torskpinnar inte ensam om i testet. Ytterligare en sort, Findus storpack gjord på Alaska Pollock har endast 49 procent fisk.

Findus minst fisk
Findus har inte bara minst fisk i sina pinnar. De är dessutom den tillverkare som överdriver fiskhalten mest. På förpackningarna står det 61 gram, mot verklighetens 49 gram.
De sju andra sorterna har också för lite fisk mot vad som anges. Men ingen överdriver lika mycket som Findus.
Högst andel fisk hade ICA: s pinnar, 64 procent mot deklarerade 65.
– Det är lite förvånande att alla sorter angivit för högt värde. Men en avvikelse på något gram är kanske rimligt. Men för att få ett rättvisande test tog vi tre fiskpinnar av varje sort. Sedan räknade vi fram ett snittvärde. Vi har gjort exakt likadant på alla sorters fiskpinnar, säger Klas Johansson, kemist på Analycen, som utfört laboratorietestet.
Fiskpinnar marknadsförs som både nyttig och mager mat. Trots det är skillnaderna stora mellan de testade pinnarnas. Klart fetast är lågprisvinnaren Lidl med en fetthalt på 14 procent och därmed högsta energiprocent fett, 53 procent. Magrast är Willys pinnar med åtta procent fett och en energiprocent fett på 41 procent.
Kaloririkast är också Lidls Fish fingers tätt följd av ICA: s egna pinnar.

- I första hand beror nog inte skillnaderna i fett på fisksorterna, utan snarare på paneringen. Ägg, vegetabiliska – eller animalsiska fetter drar upp fetthalten, säger Klas Johansson.
En bra fiskpinne ska innehålla vit fisk, helst torsk. Men endast tre sorter, Euroshopper, Findus dyraste och Coop X-tras pinnar är gjorda på torsk. Bortsett från Eldorado som innehåller sej är de andra testpinnarna gjorda på Alaska Pollock. Fisken tillhör torskfamiljen och finns inte i närliggande vatten, utan främst i Stilla Havet.
Findus är fiskpinnebranschens jätte. Ungefär varannan pinne som säljs i Sverige kommer från Findus. De har också de dyraste pinnarna.

Varför är Findus dyrast?
- Priset styrs av vilken råvara man lägger i. Men inte bara av det. Vi har en forskning och produktutveckling som inte konkurrenterna har. Våra pinnar ha en lättlagat-symbol. Det gör att du kan steka pinnarna helt utan matfett. Vi har redan sprejat på olja, säger Gith Angelfalk, varumärkesansvarig för Findus fiskprodukter.
På frågan om varför Findus har minst fisk i sina pinnar och störst överdrift i sin innehållsdeklaration har hon inget svar. Men Findus kvalitetschef Anita Johansson säger att paneringen kan ha sugit åt sig en del fisksaft. Varför just Finduspinnarnas panering skulle ha större uppsugningsförmåga än de andra fabrikaten vet hon inte:
– Nej, jag vet ju inte hur deras tillverkning går till.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Fullt av ftalater i handskar för mat

Engångshandskar i vinyl ska skydda mot bakterier och kemikalier. Men handskarna i sig innehåller höga halter av hormonstörande ämnen, visar Testfaktas analys.

Laboratorietest

” Vattentäta” vinterskor blir fort blöta

Ett par bra vinterkängor måste vara både vattentäta, kunna andas och hålla värmen. Men det är långt ifrån alla märken som klarar det. Att det står waterproof på skorna är heller ingen garanti för torra fötter, visar Testfaktas laboratorietest.

Så klarar du vintern på cykel

Ställ inte undan cykeln bara för att snön börjat falla eller temperaturen rasat. Den uppmaningen kommer från cykelentusiasten Bo Dellensten som tipsar om hur du klarar vintern på två hjul.

Låga halter bisfenol A i vattenledningar

De halter av bisfenol A som hittats i dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Det menar Livsmedelsverket efter att ha gått igenom resultatet av undersökningen. 

Strömförande USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har tvingat webbshopen iluxor att återkalla en USB-laddare från konsumenter som köpt den. Isolationsavståndet inuti laddaren är obefintligt vilket gör att man via USB-utgången kan komma åt 230 volt.

Giftiga knappar och dragkläppar

Testfaktas test visade även på ftalater och bly i flera overaller. Värst var Ellos overall som innehöll höga halter av det hormonstörande ämnet DEHP i dragkläppen. Tillverkaren har nu klippt bort kläpparna från alla sina overaller.
Laboratorietest

Blöta bakar i vattentäta overaller

När Testfakta testar fjorton av säsongens vinteroveraller håller de god kvalitet över lag, men två overaller håller inte tätt där det är som viktigast – i baken.

Minskning av tungmetaller i avsloppsslammet

Förekomsten av giftiga tungmetaller i avsloppsslammet i de svenska reningsverken har minskat kraftigt de senaste femton åren, enligt branschorganet Svenskt vatten som företräder de svenska kommunala reningsverken.
Laboratorietest

Känt miljögift i flera av barnjeansen

Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test. Framför allt är det miljön som tar stryk när giftiga ämnen rinner ut med tvättvattnet.

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.